Halloj!
Hur har ni det? Antar att ni är lika redo för lite ledigt och mycket godis som jag är! Tänkte att jag ska summera någon slags best of från 2023. Jag tipsar ju om så många saker men vad är det av alla grejer som verkligen lämnat ett avtryck, ni vet sådant som jag ofta återkommer till och delar igen och igen? Och det jag tar med mig inför nästa år.
Vill gärna höra vad ni tar med er och vad som fastnat?
1. Det finns bara radikala framtider.
När Tove Blomgren sa det på scen på Greentopia landade något i mig. Antingen ställer vi om radikalt eller så förändras allt radikalt. Det ser vi redan. Frågan är väl hur mycket vi är beredda att göra något åt det?
Kevin Anderson pratar vidare om det med Nate Hagen i the great simplification från i aug.
2. 📚 I want a better catastrophe av Andrew Boyd
Årets bästa bok. Jag läser och stryker under varannan mening. Lyssnar igenom den otroliga flowcharten du kan hitta här. Andrew intervjuar 7-8 forskare, aktivister och andra insatta i hur de hanterar denna tid i världhistorien. Hur kämpar vi vidare? Jag har det här året gått från att se glaset som halvtomt till att se det halvfullt fastän jag förut inte fattade att det var tvärt om. Genom att acceptera att all forskning jag läser, alla tafatta försök vi gör (och som vi måste fortsätta att kämpa för) så måste vi även göra oss beredda för en krashlandning. Den radikala oundvikliga framtiden. Allt blev plötligt lättare, mer hoppfullt och tydligare än den ansträngda techoptimistika konstgjorda andningen. Ok, vi har en knöl i bröstet men då måste vi acceptera det, hitta lösningar hjälpas åt osv. Inte hoppas på någon magiskt läkare som kanske kommit på någon ny teknik 2050 när cancern garanterat hunnit sprida sig…
3. 👯♀️ Hitta ditt gäng.👯♂️
Det här har varit året då jag har samlat ihop människor på olika sätt. Middagar, salonger, frukostar. Eller handlar också om att tacka ja och hänga på. Jag har säkert 15 olika grupper med omställningstema i telefonen, där jag får dela klipp, idéer, länkar och kräkas lite på samtiden. Som de förgyller min värld och min hjärna - tack för det! ❤️
4. 😭😱😤 Vara I skavet 🤯🤬😳
En del av att hitta sina gäng är också att dela det svåra. Att få vara i sorgen. I allt från det privilegierade att mina drömmar om det där Call me by your name huset i Italien antagligen inte kommer att vara en sådan bra idé i framtiden till hur det ska gå för mina barn i en stökig framtid. Till hur har folk det i andra länder med det ofattbara barn- och folkutplånandet som får fortsätta framför våra ögon i Gaza 💔 Tänker mycket på att högt och lågt så är det viktigt att stanna kvar i hålet. Möta det som skrämmer och sorgen. Tillsammans.
En av de sakerna vi gjorde var träffen Skavet som kommer fortsätta igen i vår. Hör av dig om du vill komma eller om du vill arrangera i en annan stad. Det blev fint.
Lyssna på denna podd om att vara i det mörka och stanna våga stanna där - Seeing ourselves Thru darkness - podden The grey area
Den här om sorg och bli dumpad av Julia lyskova i Aftonbladet var fin tipstack till Paulina med smarriga nyhetsbrevet we should be friends
”The temptation of "solutionism," the belief that technology can effortlessly solve our problems, often distracts us from the uncomfortable reality. The truth is, there are no straightforward solutions to climate change and other wicked existential problems.
It will ultimately require understanding, compassion, and sacrifices from all of us”
5. Jag försökte lägga det större pusslet av omställningen - forskning, psykologiska barriärer och faktiska gränser i de här två inläggen.
Frustrerar mig gång på gång, för om vi inte gör det och har det i bakhuvudet när vi hittar på nya tankar, idéer och produkter så kommer vi hamna i samma kris igen. Även om vi ställer om till “insert valfri grön idé eller teknik”.
#25 Grön tillväxt, revenge-äter biffen snarare än fixar den
Back to basic - vad har vi för grundpremisser?
#26 Overshoot, limits to growth. Vad menas med en ändlig plantet.
Och apropå näringslivet gröna growth hopium - tron på att allt löser sig bara man tror även utan fakta, så skrev Di en helt galen ledare förra veckan där man säger att de gröna kapitalisterna numera sitter på klimattronen (är det ens en tävling). Den innehöll mest känslor och jag blev så irriterad att jag skreven replik och fick med mig forskarna Glenn Bark och Jeanette Eggers. Här kan ni läsa den i supermiljöbloggen med länkar till forskning om varför ledartexten poänger är luftslott.
6. Insåg att jag är en vävare! (chunks #28)
En vävare som försöker skapa en ny framtid genom att väva ihop olika delar av samhället. olika idéer och tankar?
Christian Von Essen vävde vidare på det spåret tillsammans med Ai i sitt nyhetsbrev Heja Framtiden (missa inte heller hans podd Heja Framtiden här )och fick fram detta som jag tycker var toppen:
Låt oss se vad AI-guden säger om saken?
En "weaver" i sammanhanget av samhällsutveckling, nätverksbyggande eller organisatorisk förändring är en person som arbetar med att knyta samman människor, resurser, organisationer och idéer för att skapa en starkare och mer sammanhängande helhet. Rollen som weaver är viktig för att skapa och underhålla de sociala bindningarna och samarbetena som är nödvändiga för att hantera komplexa utmaningar och möjliggöra positiv förändring. Här är några nyckelfunktioner för en weaver:
1. Relationsskapande: Weavers fokuserar på att bygga relationer och förtroende mellan olika aktörer, inklusive individer, grupper, organisationer och samhällssektorer.
2. Nätverksbyggande: De identifierar och kopplar ihop nätverk av människor som kan dra nytta av att dela resurser, kunskap och erfarenheter.
3. Facilitering: Weavers underlättar dialog och samarbete, hjälper till att lösa konflikter och främjar förståelse och konsensus bland olika intressenter.
4. Integration: De arbetar för att integrera olika perspektiv och discipliner, och ser till att olika röster och kompetenser bidrar till gemensamma mål.
5. Kapacitetsbyggande: Weavers stödjer utvecklingen av individuell och kollektiv förmåga att arbeta tillsammans effektivt mot gemensamma mål.
6. Kommunikation: De ser till att information sprids effektivt mellan olika delar av ett nätverk eller en organisation.
7. Systemtänkande: En weaver använder ofta systemtänkande för att förstå hur olika delar av ett system påverkar varandra och hur de kan stärkas genom samverkan.
8. Kulturell brobyggning: De kan också arbeta med att överbrygga kulturella och sociala skillnader för att främja mångfald och inkludering i olika sammanhang.
9. Synergiskapande: Weavers letar efter och skapar synergier där samarbetet mellan olika parter leder till resultat som överstiger vad individerna skulle kunna åstadkomma på egen hand.
I grund och botten är en weaver en sammanhållande kraft som arbetar på ett integrativt och ofta interdisciplinärt sätt för att stärka det sociala kapitalet och främja hållbar förändring. Deras arbete är centralt i att bygga robusta gemenskaper och organisationer som kan navigera i komplexa och föränderliga miljöer.
Här vill jag dock lägga till det nödvändiga i att även ha en krisinsikt och en förståelse för forskningen. Annars är det lätt att vi väver ihop något vi snarare fastnar i det som varit än som tar oss vidare.
7. Att vara Leug - stå stadigt i sina värderingar för att sedan ta ut svängarna och vara redo för det som komma skall. Vad det än må vara…
När vi går från en linjär tid, som det har varit de senaste 50 åren ( när det stadigt blivit bättre, ökad tillväxt, få krig osv) till en tid där det kommer vara oberäkneligt och svårplanerat så behöver vi hitta en fast punkt när allt skakar. “It's not about cracking the code, but catching the rythm" Leug kommer frånden norska bergsgurun Nils Faarlund Hans att situationer i bergen är så komplexa att det mest adekvata sättet att svara på dem är genom intuition (kvalificerade erfarenheter) parat med mönsterigenkänning snarare än med en uppsättning regler. Det handlar inte om att knäcka koden, utan att fånga en rythm!och här skriver jag om det och … här chucks #22 skriver jag om det.
8. Protopia #5 - Vi behöver mer bilder, föreställningar och idéer om hur vi vill att framtiden ska vara.
Vi blur sämre och sämre på att drömma och skapa egna fantasier. Kanske för att vi blir styrda på vad vi tittar på och ser så mycket genom alla sociala medier och reklamer. Tillslut vet vi inte längre vad som är min dröm eller någon annans. Samtidigt så läggs det pengar på att skapa utopiska ai bilder på framtider när allt är grönt och vacker. Lite folk och rena vägar. Jag tror vi behöver sånt men vi kanske också behöver mellanting och hjälp med att lyfta det som är bra och funkar redan nu. Själv gillar jag ju en krass verklighet. Hur kan framtiden bli utan flygande bilar och att vi alla ska bli stadsodlare. Kanske en mer verklig framtid? Någonstans mellan nu, sargat samhälle och trots allt en viss utveckling. Och nej en bunker på Hawaii - ain’t it! Även om jag blev lite sugen efter att ha sett Leave the world behind… Sugen kanske iofs är fel ord.
Några saker som jag landat i eller försöker landa i:
Det här är et som jag plockar med mig in i nästa år. Som puttrar mest efter året som gått.
Hur bygger jag upp min motståndskraft, hur kan jag lära mig och mina barn to bend not break.
Det här ser jag som den ultimata nyckelfrågan. Att i hela den här soppan inte direkt bli en prepper som jag ser som materialistisk och individualistisk utan mer - hur behöver jag förbereda mig och mina nära mentalt. Vad har jag för community och hur samlar vi ihop oss och våra kunskaper. Kan jag basic saker som kommer vara bra att kunna i div krissituationer. Allt från att odla, hur är marken runt mitt hus i Leksand är den rasbenägen, till hur ser havsnivå - översvämningsområden ut runt där jag bor. Jag vill inte bygga en håla och gömma mig men jag vill gå genom livet mer förebredd. Jag tror nämligen inte att samhället kommer alls se ut som det gör nu om tio år.
Ansvar, våga vara obekväm och slå ett slag för värderingar
Pratar vi inte för lite om ansvar ändå? Vad vi har för ansvar gentemot våra medmänniskor, våra barns framtider, människor i andra länder. Gentemot oss själva? Jag har aldrig hört någon säga att “nu blev jag chef och det innebär xx i ansvar för andra människor och i beslut jag numera tar” utan man säger mest grattis, kul hur mycket mer tjänar du?
Det har också varit en stor diskussion i sociala medier på sistone om - att många som sticker ut hakan för miljö och klimat får mycket skit att inte vara “perfekta” samtidigt kan jag känna - är det värre att få några jobbiga kommentarer i SoMe än att ha en icke fungerande framtid? Finns såklart nivåer. men jag upplever att vi inte är vana att vara obekväma - vare sig psykiskt eller fysiskt, att ha olika åsikter som faktiskt betyder något, att verkligen gå till botten med varför gör jag så här och vad betyder det här. Vi vill att allt ska vara smooth. För vi har haft det ganska smooth - överlag. Nu gäller det att strunta i det för att inte hamna djupt i skiten. Jag kanske inte är världens bästa människa alla gånger, ibland är det något jag gör, ibland är det systemet jag är del av men vi behöver nog erkänna, deala med det och kämpa för något bättre. Och göra jobbet till att fråga sig varför, varför, varför gör vi det vi gör?
Act Local - share big
Jag har landat i att jag inte tror på något exponentiellt förutom möjligtvis goda idéer och mindset. Allt annars tror jag måste vara lokalt och småskaligt. Jag får det inte att gå ihop med de målen vi måste nå. Så fort man börjar göra det lite för stort så tappar man kontroll och kvalitet. Har du en bra idé låt någon annan genomföra den på anan plats och stötta. Testa på olika håll och dela med sig. Ska marinera detta lite och förklara bättre senare.
Pro-aktiv istf re-aktiv men framförallt aktiv.
Mitt mål nästa år att försöka lyfta blicken och inte fastna i mindre idioti. Som det dessvärre finns så mycket av att det bara inte kan få gå emotsagd. Men mitt i allt det så känner jag att det är viktigt att hela tiden styra mot den gemensamma framtiden. Hur löser vi det? Hur väljer vi samarbeta och att tolka välvilligt snarare än tvärt om? Gång på gång. Vet inte om jag kommer att lyckas men ska verkligen försöka.
Tillbaka till Handens Intelligens- kroppen och knoppen som en helhet.
Min kropp har strulat i år, 2 operationer, menskopp som rinner över på tunnelbanan (ok mest slarv) men jag behöver hitta tillbaka till handen och kroppen och ut ur huvudet. Se denna fina berättelse av handkirurgen som berättar hur handen och hjärnan hänger ihop. Ännu ett tecken på att andra ämnen behövs i slöjden…. (tipstack Katarina Graffman)
God Jul och Gott Nytt ÅR!
Mat the odds be ever in your favor!
Puss och kram
Isabelle - vi ses när skolan börjar igen!
Ni kan alltid svara på det här mejlet för att höra av er! Annars finns jag på Instagram eller linkan. (men förhoppningsvis inte nu i jul)
Ett bra skitår helt enkelt. Tack!
Tack för ett inspirerande år!