#7 Olika perspektiv - unite!
#7 Olika perspektiv - unite!
Akademisk aktivism, kiruger, frilansare och sneakerheads.
Tänk så bra att vi är olika slags typer ändå. Lika men ändå olika!
Förra veckan så ledde jag ett seminarium tillsammans med forskarna Maria Wolrath och Alasdair Skelton från Resarchers Desk på Cemus i Uppsala - “Walking the tightrope between academia and activism” var temat. En diskussion som handlade om hur forskare ska och kan delta i debatten utan att förlora trovärdigheten och få fler att lyssna. Jag som mest är självlärd och har 1,5 högskolepoäng och det i filmredigering (i ett verktyg som inte ens används längre 🤷🏽♀️) så är forskarnas sätt att attackera problem väldigt olikt mitt. Det är väldigt spännande att gå in och ut ur deras verklighet, förhållningssätt och “system” och jag är glad att få vara med för att ge mina perspektiv.
Vad vi kom fram till? Tror det är en diskussion som behövs tas om och om igen. På ett sätt så är det ett delikat problem forskare behöver förhålla sig neutralt och nyktert men samtidigt så skulle man kunna säga att “har vi en diskussion om hur vi ska prata medan Titanic sjunker?”
Det gäller helt enkelt att dels definiera - vad menar vi med aktivism och vad har vi för urgency/större sammanhang? För en person kan det vara aktivistiskt att förklara fakta på ett personligt sätt för en annan att limma fast sig i en bank som Peter Kalmus från Nasa.
🎧 Lyssna på Vetenskapspodden där de sakligt och nyanserat går igenom aktivism, civil olydnad och klimatkrisen. Avsnittet: Limma fast sig i E4an
Dagen efter Uppsalaeventet opererades jag (allt gått bra osv. Tack för att ni frågar ☺️) och då få vara i sjukhusvärlden: nervös, utlämnad och för mig jättestort samtidigt som alla andra inblandade - en vanlig dag på jobbet:
- Jag har en knepig operation nu och sen innan dig ska jag hinna äta lite hoppas jag, sa huvudläkaren till mig.
Äter kirurger tänkte jag då? Och vaddå? En wrap eller taggtråd?
De lyssnade också på en dålig reklamradiokanal och sjöng med strax innan jag försvann bort i narkosen. Till att säga - “åk inga skidor nu för tarmarna kan hoppa ut genom hålen” strax innan jag fortfarande hög, nästan blev utsparkad från sjukhuset…
Det jag vill säga med detta är att det är viktigt att tänka på att även i omställningen har vi olika roller och perspektiv. (Hurra!) Alla kan inte göra samma saker men det är viktigt att vi lär oss av varandra!
I förra nyhetsbrevet så tog jag upp att vara mellan två världar. Men jag känner att jag glömde en slags checklista på saker att ta med sig in i denna osäkra tid:
Vilka är vana med att hitta stabilitet i en osäker tillvaro? Använd dem som ledsagare. Frilansare - enmansföretag, kulturarbetare, designers osv. vet ofta inte hur morgondagen kommer att se ut - vad de har för jobb, hur mycket de kommer att tjäna, jobbar alltid med nya personer och konstellationer inför varje jobb. När nu tillvaron kommer bli mer osäker - vad kan vi lära oss av frilansares förhållningssätt? Att vara trygg i att inte veta? Eller vad behöver man för att ändå känna sig trygg? Hur jobbar man framåt? Hur letar man nya kunder?
Kanske kan man blanda in kirurger här också? - håller sig till fakta men måste freestyla när det mest oväntade händer på operationsbordet. (Och nej - jag som frilansare jämför mig inte med allvaret en kirurg bär på hehe).
Vad kan vi lära oss av alla som inte är från “vår” grupp?
Om jag inte är där hur kan jag ta in och arbeta med någon som har denna erfarenhet?
Kan vi ta in någon som konsult eller som ett slags vittne av ett annat perspektiv.
Glöm inte folk som har levt i krig, flytt och i nöd! Ovärderlig kunskap. (Tyvärr 💔)
För min egen del handlar det nog om att våga lita på att jag är bäst när jag inte vet så mycket. Jag gillar ovissheten - när jag får hitta på vägar som inte finns, upptäcka ledtrådar och förhållningssätt. Väva ett slags nät medan det sker snarare än att ha ett tydligt mål. Jag är urusel med mål! Men har en stark värdegrund som istället lotsar mig, ger mig en stadig bas och är ett slags navigeringsredskap snarare än ett mål.
Hitta personer att samarbeta med snarare än företag. Det är ofta några inom ett företag eller organisation som har nya idéer snarare än att hela företaget är på språng. Hitta dem och försök komma på sätt att samarbeta på! Jag upplever att det numera kan vara företag eller personer som man förut kanske ansåg som konkurrenter men att man nu istället kan dela kakan och på så sätt få förändring att ske!
Vänstra stapeln bör vara mindre grupper… ensam är inte så stark! Två utvecklingsavdelningar. En vanlig och en radikal.
Fler och fler företag som jag möter och som har fattat att de måste ställa om har en “vanlig” utvecklingsavdelning som hanterar det befintliga sortimentet/kunderbjudandet sen har de en radikal avdelning som får jobba på helt nya sätt och med mycket friare idéer. Allt för att föröka leka och förstå sig på den framtid som vi ska in i. Inte heller är det ovanligt att den nya avdelningen har väldigt tighta samarbeten med andra aktörer. Detta kan ju vara svårare för mindre företag men det behövs fortfarande göras.
Mandat och budget till att vara rörlig. Dessa nya radikala avdelningarna har både egna pengar och chefer med beslutanderätt att snabbt kunna testa olika saker. (Inga långa processer). De bildar egna nya projekt eller öar som ofta byggs upp rätt från början vilket är lättare än att ändra kurs på en stor skuta.
Starta ett gemensamt - nytt projekt.
Ett testprojekt gör att man kan sätta helt nya ramar och tillvägagångssätt.
Ett av mina bästa exempel är Villa Zero - Sveriges första koldioxidneutrala småhus - byggt i Borlänge av Fiskarhedenvillan, Mondo Arkitekter och Struktor Dalarna. (Som ni ser ovan har jag gjort program om och följt det här projektet)
De blev sammanförda via ett projekt av Dalarna Science park. Bestämde sig för att bygga ett hus tillsammans som ingen av dem kommer sälja (VDn för Fiskarhedenvillan Gunnar flyttade in i huset) men de byggde det som ett test och säger sig ha tjänat 5-8 år av omställningserfarenhet genom bygget.
Läs mer om villa zero här
Några av sakerna de gjorde i samarbetet:Form follows footprint. Man designade först för att det var bra för planeten sen för att det var snyggt (det blev snyggt!)
Man hade en grupp från varje företag som jobbade med projektet men alla tre företag fick gemensamt föreläsningar, vidareutbildningar och uppdateringar på vad som skedde i projektet en gång i månaden.
Man bestämde sig för en certifiering - Koldioxidneutralt och Svanenmärkning för att ha något att hålla sig i - en tydlig ram.
Det blev även ett jämställdhetsprojekt. Bygglaget bestod av kvinnor som även Högskolan i Dalarna gjorde en avhandling om.
Båder personer inom företagen likväl som chefer kunde växel-dra ansvaret.
Eftersom det var ett unikt projekt kunde man bjuda in nya underleverantörer och testa dem utan att sabba befintliga uppbyggda relationer.
Last but not least - Hitta din supportgrupp!
Kanske har tjatat om detta redan men gör det igen. Det är viktigt att hitta folk som förstår hur det är att vara mellan två världar och delar erfarenheten. Leta upp likasinnade för att bolla idéer, inte känna sig så ensam, dela hopp och svårigheter eller bara tillvägagångssätt. Det kan handla om att ni har ett liknande jobb eller tidigare erfarenheter. Det kan vara i form av en bokklubb eller en chatgrupp på messenger. Jag har ett par sådana som är ovärderliga!
📚 Lättsamma självbiografier om gruppterapi - läs boken Group - how one therapist and a circle of strangers saved my life. Och Du kanske borde prata med någon var också toppen. Älskade dem - roliga och insiktsfulla.
Avslutar med en vända vilda länkar om basket och sneakersvärlden:
Filmen om Nikes framgångssaga - AIR som kommer i april.
Blev först oerhört taggad när jag såg denna trailer. Jag är verkligen ett Nike Air barn. Spelade basket - kommer ihåg när Nike blev stora. När Jordan var kung. När man längtade efter en ny reklamfilm (It’s gotta be the shoes!) och nya skor såsom man längtade efter lördagsgodis. Jag fick sneakers skickade från min släkt i Belgien. Inte de allra första Jordans men de som kom efter. Hur jag jagade sneakers på varje resa. En gång hade jag sett Skunk Anansies frontfigur ha de coolaste Nike dojjorna ever i deras Weak video och jag gick gata upp och ner i London i tre dagar tills jag ramlade på dem i en blå färg - ingen Sneaker Raffle här inte.
Ok, svävar ut lite här men tänker genast på att vi kan välja att se den här AIR filmen och lägga den i ett fack om nyskapande, tänka annorlunda och på så sätt göra succé. Man älskar ju underdog-historier. Och den här kan kanske kvala in i samma genre som Brad Pitts Moneyball (YT trailer) som är ett lysande exempel på att även där se det rådande systemet med nya ögon (based on a true story - han hittar nytt sätt att se på statistik i Baseballvärlden och köper spelare ingen vill ha - vilket numera är standard) “adapt or die” är orden jag tar med mig från den filmen.
Men jag tänker att det samtidigt är viktigt att titta på filmen med moderna ögon! Vad är det vi hyllar? Något som gjorde Nike och sneakerkulturen till vad den är idag. Det må vara en traditionell entreprenöriell framgångssaga men kan vi hylla utan att lyfta baksidan? Miljö och klimatpåverkan. Hur behandlas arbetarna och vilka tjänar pengarna på den hiphopiga sneakerkulturen (vita män?)? (Frågar mig samma när jag läser Dagens Industri: Framgång! Omsättning! Finns i xx länder! Värderat till! Inget om ansvar eller påverkan.)
Vi pratar gärna om modebranschen som en storutsläppare men glömmer lite bort skosegmentet. Läder och plast - om än ännu smutsigare än mycket av det vi ser i klädbranschen.
Man räknar med att trainer-branschen ligger 10 år efter modebranschens omställning. (BBC) Skor är inte alltid något man tänker på hållbarhetsmässigt. Det går såklart att köpa second hand men fotsvett och annat gör ju att skor kan bli ingådda på ett annat sätt än kläder, vilket gör det svårare.
Lädertillverkning förstör Amazonas genom skogsavverkning (via Fast Company). Det finns många olika delar i en tillverkning. Miljöpåverkan, färgning, garvningen men också tillhandahållning av ursprungsdjuren.
Trots höga hållbarhetsambitioner på pappret så har Nikes utsläpp varit oförändrade (via Business insider). Mycket beror på de traditionella och populära läderskorna. Överlag med märken som producerar varor så nämner man sällan mängd - behöver man verkligen producera så många par skor?
A breakdown of Adidas greenwashing (via Ethically engineeerd).
Positivare sneakernyheter:
Nike har en samtidigt snygg öppen circular design manual här
Etiskt producerade samt veganska skor och sneakers i Stockholm kolla Green LAces.
ÄR skådisarna lite mer utklädda än tidsenliga i Air filmen ovan? Ser de inte lite ut en långfilmsversion av SNL Justin Timberlake and Andy Samberg ‘Dick in the box’ men det kanske är meningen?
Linsanity! - Sporthistoria med rysing som vad jag har hört kan gillas av icke-baskettokiga eller sportintresserade personer. ‘38 at the garden’ - historien om Jeremy Lin på HBO Max som säsongen 2012 spelade med New York Knicks och gjorde 38 poäng en match mot LA Lakers och chockade alla!
En inblick i sneakerskulturen - kolla in Rami the Icon från affären Cool Kicks i LA. Nästan 700 000 prenumeranter på Youtube. Där folk köper och säljer sina kicks. Man kan lämna in gamla skor som värderas (on cam) får cash eller store credit (alltså byta). Videoflödet är som en slags övervakningsfilm vid kassan som inte går att sluta att titta på. Får mig att tänka på detta:
Tack för denna gång!
Ni får gärna komma med ris och ros så att jag vet om jag är på rätt väg med detta brev! Let me know!
Tack för att ni delar och extra mycket love till ni som betalar!
P&K
Isabelle
Ps, finaste roligaste texten senaste veckan Andrev Walden: Jag vill förklara vad som hände innan du ser övervakningsfilmen (DN)
samt äntligen finns en global FN överenskommelse om haven.(the Guardian)