#9 Hur är läget, egentligen?
#9 Hur är läget, egentligen?
Omställningen som identitetskris, hoarder, växa upp och moraliska samtal!
När jag var barn så var FN det finaste som fanns. Vi målade och gjorde flaggor från världens alla hörn. Barnen i Solnas skolor där jag växte upp, gick runt i lång karavan på FN dagen för att fira och vi sjöng “I natt jag drömde” i kör. Veckorna innan hyllades världens mat med temaveckor. Kanske är detta skimmer i mitt barnhuvud men FN betydde något då… men vem lyssnar nu?
I måndags så kom alltså FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) ut med sin senaste rapport som är den sista i en svit av 6 stycken. Om det förut hette Code Red så hette det nu Now or Never. Vi måste agera nu!
Jag såg SVT morgonstudion intervjua Rockström som var allvarlig - vi står inför irreversibla förändringar, det går snabbare än någonsin men försökte ändå ingjuta lite hopp i att vi har redan många uppfinningar och teknik för att komma vända skutan - vi behöver bara satsa annorlunda. Programledarna svarade med typ “Ja, så jobbigt!” och gick sedan över till veckans streamingtips. Stadsministern som alltså har ledarskapet i EU kommenterade inte ens rapporten och vår Klimatminister Romina sa att vi fortfarande har samma klimatmål i Sverige fastän Sveriges “storsatsning” på klimatet underkänns av EU (ur DN papperstidning). (Allt om IPCC i SVTs timme här)
Tänk om min man skulle ha kommit hem och sagt:
-Isabelle det är allvarligt nu. Jag vill skilja mig! Oj, vad jobbigt hade jag då svarat för att sedan sekunden efter tillsammans börjat snacka streamingtips?
Det är en wicked world vi lever i!
Hur mår du?
Men då tänker jag - hur mår vi i allt detta? Hur mår den som inte ens tänker på den här rapporten? Hur mår våra barn? Hur vi som vet att vi behöver göra mer men ändå inte förmår sig? Hur mår alla som lever i någon slags kognitiv dissonans och hittar på ursäkter för att inte agera? Hur vi som precis varit igenom Covid och nu lågkonjuktur? Hur mår de som måste ställa om mentalt för ny teknik, sociala kontrakt, förutsättningar och nätverk osv osv har ändrats något enormt senaste 15 åren? Hur mår alla som shoppar för att fylla de tomma hålen inombords men aldrig lyckas? Hur mår vi när vi reser samtidigt som det brinner? Hur mår vi när vi noga borstar tänderna på våra barn men ändå vet att vi slänger bort deras framtid?
Varför pratar vi så lite om hur vi mår i allt detta?
Jag blir mer och mer övertygad om att det är en slags inre omställning som måste till såväl som yttre. Att vi behöver mer tid till att processa, prata om och lägga tid på våra känslor, tankar om social tillhörighet - det som utgör vår identitet. Det som vi länge byggt upp och som nu blir hotat.
För att det är klart att omställningen är en identitetskris. Allt vi jobbat för, tänkt på och gjort behöver ändras. Vi är skurkarna och våra barn är de som mest kommer lida för det (Ja, jag vet - vitt svenskt perspektiv. Krisen är redan här och nu).
Skulle gärna vilja höra hur ni tänker!
Ni vet att det går att svara på detta nyhetsbrevsmejl om ni vill säga något så kommer det tillbaka som ett vanligt mejl till mig! Dela gärna detta nyhetsbrev och guldstjärna om ni betalar! TACK!
Ett tips är även att ladda ner Substack appen. Blir mycket fint och läsvänligt i den och man kan samla sina favoriter där och organisera. Vill igen tipsa om Peppes Fredagslänkar - som har ett brett spektra på vettiga, roliga nyheter plus populärkultur och Paulinas Substack som även har en bred koll på digitaliseringen och ny teknik.
Inre omställning, beteende och goda idéer
Gruppterapisamtal för personalen en gång i månaden samt helgstängt så man kan vara med familjen. Bra där! En svensk restaurang som satsar på ekologisk mat och social hållbarhet och belönas inte bara har en Michelinstjärna utan även den gröna Michelinstjärnan för hållbarhet, är restaurangen ÄNG på Ästad vingård utanför Tvååker. Jag brukar fråga vilka företag som gör så här och förutom en kurs i mindfullness på nån konferens i kvartalet så är det inte många som gör det regelbundet - varför?
Vi påverkas starkt av moraliska argument och samtal, även om det innebär dålig stämning! Vi kan ställa om för våra barn - docent Maria Wolrath Söderberg i Aftonbladet. Mycket bra artikel om våra beteenden och vad som kan få oss att ändra oss.
Förstå det inre skiftet för att kunna övertala / få med sig andra.
Anand Giridharadas förra bok 📚 Winners Takes All om att göra rätt från början, städa upp företags core business istället för att leka filantrop med smutsigt intjänade pengar förändrade mitt synsätt på mycket hållbarhetsarbete. Hans senaste bok 📚 ‘The Persuaders - winning hearts and minds in a divided age’ hade jag missat men blev precis tipsad av en läsare. Har inte hunnit läsa boken ännu men väl lyssnat på 🎧dessa två avsnitt när han samtalar med Brené Brown. De pratar mycket om just vikten att att förstå det vi nu genomgår, vilken oerhörd kulturell transformation som händer och backlashen av den. Wokeism, #metoo, Black life Matter, jämställdhet, nedläggningen av tex kolkraftverk, Ai, klimathot och polarisering på det - mycket vi ska ta till oss och förstå! Men kanske framförallt hur jobbar aktivister och sociala omställare? Vi kan inte ändra folks åsikter men vi peta på deras argument och framförallt ingifteigniteignni nya perspektiv som i det förlängde gör så att åsikter kan förändras. Tänker att det är samma när vi pratar om pojkar och flickors rättigheter - vi ska inte ta bort något sätt att vara (som det känns som) utan vi adderar ju möjligheten att vara vem vi vill!
SVD samt Kent Wisti
Väx upp och ta mer ansvar!Undvikandet av ansvar är en sådan tydlig röd tråd i samtiden. Vad är det som gör att vi inte vill se vår egen delaktighet? Allt ifrån svaren hos matjättarnas VD:ar som i veckan fick ta ut stora bonusar, till att vi gärna vill skylla svåra saker på utsläppen i Kina. Vi pratar sällan om ansvar längre - och även om man ljuger så glöms det bort eller skakas av. Eller så skriks det som en fotbollsfarsa i ett drev som de flesta glömt bort en kvart senare.
Everyone needs to grow up - James Greig i Dazed
En träffande text som vrider på det som innebär att vara vuxen - konservativa värderingar om familj och bibehållandet av traditioner utgör en viktig markör till att vara vuxen samtidigt som många yngre känner sig snuvade till chansen att få en egen bostad, fast jobb och en beboelig planet. Att man vill behandla och bestämma över minoriteters rätt till att leva sitt eget liv, ta ifrån dem det vuxna egenbestämmandet allt ifrån aborträtten, till LBTQ frågor samtidigt som om du gör något fel och är en minoritet så ska du anses vara vuxen som att sätta 12 åringar i fängelse. Att marknaden gillar när vi är små egoistiska och impulsiva barn som är omättliga för nya, skinande och enkla saker som ger oss näring för stunden och reklamen säger till oss vad vi bör göra, känna och tänka.”Den gröna omställningen är en möjlighet – men den kan inte lämnas i händerna på investerare”
En oerhört nyttig text att läsa av Sverker Sörlin i DN om vad Norrland ska bli förutom en krass naturresurs. “Förvånansvärt litet av debatten handlar om vad som gör städer och samhällen bra att leva i och vem som ska betala vad det kostar att bygga framtid och gemenskap”. Ett ansvar att tänka större och längre än bara det vi tror vi behöver just nu.Oversized mode ger större vikt per plagg och högre utsläpp enligt H&M
Detta var en spännade vinkel på klimatarbetet hört i Sveriges Radio. Kanske snarare handlar om hur många plagg de tillverkar och är de inte själva med och sätter trenderna?H&M ägda Sellpy påstår sig vara en second hand sajt men säljer även nya restlager. Ett bra gräv av Greenwashing i Sverige Yrsa Lindberg som också går att läsa om i SVD i veckan.
“Aktivist-ansvar?” - återställ våtmarker blir humor i SVTs Svenska Nyheter.
Alla är arga på gruppen Återställ Våtmarker för att de stoppar motorvägar, Loreens uppträdande på Mello osv. men samtidigt ger aktionerna resultat. Nu senast så både hånas gruppen men samtidigt förklaras hela problematiken i humorprogrammet Svenska Nyheter med Messiah Hallberg. Spännade! Det skulle väl inte hänt om de inte genomförde sina aktioner? Att återställa våtmarker är ett viktigt och relativt enkelt sätt att minska utsläpp - Naturskyddsföreningen.
Shoppingberoende är vi allihopa! Jag med och du med!
Vem är en hoarder - beror det på samhällsklass hur vi ser på samlande?
I veckan dök den sista delen ur den privata modesamlingen från tandläkaren Anna Alexanderssons dödsbo upp på Bukowskis. Det är över 500 plagg, väskor, skor accessoarer av de finaste märkena, värda över flera miljoner kronor. De mesta sparat i orginalförpackningar och knappt använt. Detta har debaterats i social medier, poddar och annat. Det är såklart en fantastisk samling som man kan beundra bara för att den nu går att beskåda på det här sättet. Nu vet jag inget om just denna dam så vill inte göra det personligt. Företeelsen är det intressanta - vad lägger vi för status i just samlande och klass.
Men när någon bor litet och samlar på fjärrkontroller eller H&M tishor i “orginalförpackning” så kallar men det för hoarder medan bor man stort, har pengar och köper de rätta märkena eller bara fyller en stor villa så har man en samling. (Och ja, jag vet tunn is - hoarder är en diagnos. Och ett slentrianmässigt vardags begrepp som kanske inte bör användas så här, diagnoser är ibland odiagnostiserade och hänger ofta ihop med andra diagnoser). Har man pengar är det också lättare att få hjälpa att städa upp efter sig eller att dölja vissa säregenskaper, beteenden och just diagnoser.
Men vad tillåter vi och ser upp till när någon har pengar och då köpt “smak” som vi inte gör annars? Vi måste bryta statusen för konsumtion tänker jag. Vissa är kritiska till att för att hon är kvinna och samlar så ger man sig på ett kvinnligt särintresse; att det är löjligt eller “fel” att samla på kläder men saker som män samlar på är legitimt. Det spelar väl ingen roll om det är kläder, 100 olika outfits, 16 bilar, vapen, stora hus fyllda med vanliga saker eller något annat? Det påverkar att andra vill köpa fler saker, det gör en enorm påverkan på planeten. Vi jobbar ihjäl oss för att köpa saker vi inte behöver “in the name of a samling”.
Det är också intressant att man kan köpa sig smak genom att ha råd att köpa märkesprylar. Det är väl ändå inte samma sak? Men tycks ha blivit med åren.
Fick två tips (av Petra K tack) - 1. Rapparen Rick Ross ovan i sitt mansion med grejer precis överallt och som diskuterar med sina vänner att han ju inte är en hoarder utan en samlare - eller? Glamourmodellen Katie Price visar upp det hon har gömt i stallet. Vilket liknar de flesta av oss garage, bodar, bastuar osv. Paulina tipsade också om den nya P1 dokumentären Hoarders i P1
Sammanfattat:
💜 Lyssnar nån på FN numera?
🧡 Hur mår vi när vi strutsar och inte pratar om det?
💛 Gruppterapi på jobbet verkar vara en bra grej.
💚 Vi behöver nog växa upp och ta mer ansvar.
💙 Man kan inte direkt förändra någons åsikter men man kan addera nya perspektiv!
🖤 Va inte rädd för moraliska samtal och dålig stämning!
❤️ Stil kan inte köpas för pengar och shopping kan vara ett beroende oavsett klass
Tack för den här veckan och ta hand om er!
P&K
Isabelle
Ps! Ses vi på Heartbeats i Köpenhamn den 20 april? Jag kommer vara där!
💚