#65 The times are urgent - let us slow down.
Tid för att ifrågasätta våra frågor. Mimetic desire, konfliktteori, Nigredo och the long dark...
Hej på er!
Kom häromdagen på att jag är inne i ännu en förändringsfas. Som har varit rätt skavig. Det roliga är att det kom som en överraskning trots att det mesta i mitt liv går ut på att prata om och tänka på just förändring. Lite som mensen varje månad - va är den här? Igen!!??
Jag vet ju att jag inte är klar, vill ju inte bli det heller. Vad är det ens? Fast som en staty? Tänker till och med att jag är mer i synk med samtiden desto mer jag förändras eftersom den kräver det av oss. Allt vi tar för givet behövs omvärderas mest hela tiden, om och om igen.
Men det är lätt att tänka på förändring, svårare att känna, orka, göra och vara i det. Acceptera och lita på processen. Och sedan ha ork och insikt att göra det igen.
I mitt fall handlar det om att vi sålt vår fantastiska lägenhet och ska flytta till något som kommer bli toppen men ovant av flera olika anledningar, min äldsta unge tar snart studenten, barnen behöver mig på ett annat sätt medan jag fortfarande mest vill gosa sönder dem. Behöver också titta på hur jag jobbar nu med det Trumpna gänget som skruvar på världen.
Acceptans av vi ännu tydligare rusar mot kollaps, vad är verkligen viktigt då?
Skavet i att möta människor i detta som aktivt stretar emot och frustrationen av att vi skulle kunna ha det så jädrans bra men så ska vi satsa ännu mer på vapen? Köpa ännu en tröja? Vad hände?
Var i allt detta får jag plats? Vill jag vara? Vem är jag? Vill jag stå för? Vad tar jag för givet och vad missar jag?
Som jag skrivit om tidigare blir allt mycket lättare efter att jag har synat mina värderingar och gjort upp med dem. Men det går att tweaka även där. Behövs ifrågasättas gång på gång eftersom allt är rörligt.
Nigredo refers to the darkness that consumes all concepts of hope. And in this despair, says our many contributors, a mysterious light begins to form.
Lyssnade precis på senaste suveräna avsnittet av The Great simplification - The Lost art of Grieving -Grief as a ritual, resistance and resilience, och mina synapser började stroboskopdansa: “Gud vad det här passar med nyhetsbrevet, i förändringsskavet jag är just nu och poddavsnittet” men det var just precis nu som jag fattar att det är samma snubbe som håller ihop tankarna ovan nämligen Francis Weller - mer av honom hittar du här men några ord som fastnat hos mig:
”The ideology of individualism breeds the feeling of emptiness.”
”It's like when you come to see me in my office, we call that private practice, right? You come to my private practice. And somehow we have privatized grief so much. In our collective, in the white Western culture, that we almost instinctively, reactionarily, carry it privately. We don't talk about it. We don't share it.”
”Most of our aliveness is caught up in the suppression of sorrow”
Poddavsnittet bekräftar det vi försöker göra i Skavet. Last call nu - missa inte träffen nästa vecka den 19 mars i Stockholm.
The times are urgent - let us slow down.
Vi är så oerhört kodade att göra. Att prestera, skapa, mer—även när mycket egentligen bara handlar om att prata om att göra. Snack som misstas för handling. Fluff för fluffets skull. Vi hittar på saker för att slippa vara i det tysta.
Men när förändringen väl sker—när vi befinner oss i stormens öga—märker vi inte alltid hur snabbt allt egentligen går, för världen runtomkring oss tumlar runt i kaos. Det påminner mig om Bayo Akomolafes text A Slower Urgency, Det är också därifrån jag lånat titeln till detta nyhetsbrev, som bygger på ett afrikanskt uttryck.
För när allt omkring oss är knasigt är det lätt att skruva upp volymen och svara med samma intensitet. När det går för fort blir vi fartblinda och missar själva essensen—de riktiga frågorna vi borde ställa oss.
Samma sak ser vi i politiken. När maktens gubbar säger och gör helgalna saker blir vi plötsligt nöjda med halvbra lösningar, bara för att de inte är lika katastrofala som originalförslaget. (En slags radical flank-effekt.) Vi slår knut på oss själva för att göra mer, när vi kanske borde tänka annorlunda. Prioritera annat.
Och det här ser vi också i den globala upprustningen. Ett race där ingen vill vara sist. Så jag tänkte gräva lite i det…
Varför rusar vi när alla andra får fart?
Mimetic desire - preassure - behavior - René Girard konfliktteori
Började veckan med ett kaninhål för att försöka få grepp om varför leder upprustning till mer upprustning? Såklart att jag fattar att det finns rädslor, en viss del av osäkerhet tillsammans med om alla andra gör måste vi också. + att historien är fylld av galningar som liksom kidnappar andras världsbild eller fysiska världar, om någon då bestämmer sig för att starta krig är det liksom svårt att stå emot…
Jag började att leta efter ett ordet, den psykologiska effekten av vad detta alltså att politiker, företag och individer tittar på vad andra gör och efterapar det utan att egentligen tänka på varför eller om det faktiskt är den bästa strategin. Och varför. Man blir reaktiv snarare än genomtänkt och kan på så sätt bortse från sina egna behov. Det här är som vanligt ett hopplock av trådar jag ser och förstår av samtiden och jag hoppas ni hänger med!
Härm-beteendet:
Girard utgår ifrån att vi (jämt) jämför oss med andra och i det på något sätt förlorar oss själva men även målet vi kanske hade från början. Ta nu upprustningen. Vi vill egentligen ha fred men eftersom alla andra skaffar vapen så gör vi det också och då blir det målet snarare än fred. Missförstå mig rätt vi kanske behöver skydda oss nu såklart men vi kanske också behöver tänka på andra saker, försöka slow it down tillsammans med andra? Igår läste jag en EU-parlamentariker som ville att vapen skulle nu klassas som hållbara investeringar pga världsläget. Kan vara ett klassiskt exempel på detta - att blanda ihop mål och medel? (Läs hur krig påverkar miljö och klimat via Conflict and environment observatory)
René Girard who?
Réne Girard var antropolog och kulturteoretiker som började spana på omgivning och reagerade på varför så många böcker i litteraturen var likriktade. Vill man läsa en bra sammanfattning om Girard och andra ihopkopplingar och forskning om mimetic theory kan ni göra det här men också kritik mot honom. Han hävdar bland annat att ALLT beror på att vi härmar andra vilket ju såklart antagligen inte är sant. Men vi lär oss ju som barn genom att härma, vi skapar ofta fantasi och idéer om framtiden genom att härma det vi redan sett. Och trender skulle väl inte vara så effektiva om det inte var något som drog oss till att härma andra? Så något finns i det där ändå.
I affärs- och geopolitisk kontext kan mimetiskt beteende ta sig olika uttryck:
Bandwagoneffekten – Tendensen att hoppa på trender enbart för att andra gör det, utan att ifrågasätta varför.
Flockmentalitet – Att följa majoritetens beteende utan självständig analys eller kritiskt tänkande.
Konkurrensisomorfism – När organisationer antar liknande strategier och strukturer på grund av konkurrensmässiga påtryckningar, snarare än inre behov.
Kapprustningsdynamik – Vanligt inom militära och teknologiska sammanhang, där aktörer eskalerar sina satsningar av rädsla för att hamna efter.
FOMO (Fear of Missing Out) – På ett mer informellt plan handlar det om företag, regeringar eller individer som agerar av rädsla för att missa en framväxande trend och därmed förlora relevans eller konkurrensfördel.
Syndabockar och att inte vilja se vårt eget deltagande:
Girard menar att vi ofta inte vill se vårt eget mimetiska beteende – vi tror att vi handlar fritt, men i själva verket imiterar vi ofta andras reaktioner och begär. När detta avslöjas för oss själva kan det skapa ett obehag som slår hårt, eftersom det underminerar vår tro på att vi är autonoma och rättvisa individer. Det är då vi försöker hitta syndabockar att skylla på när vi blir påkomna med att ha härmat andra. Det är enklare än att erkänna vårt eget ansvar.
Obehaget kan bottna i skam (att vi inte är den vi trodde), skuld (att vi agerat fel) och en känsla av att ha blivit styrd av något större än oss själva. Den insikten är både svår och viktig, för det är där möjligheten till förändring finns.
Vad kan man göra då för att inte dras med?
Oavsett om du är individ, företagare eller en del av en större samhällsstruktur handlar motstånd mot mimetiskt tryck om självständighet, kritiskt tänkande och diversitet i beslutsfattande. Ju mer homogena våra beslut och strukturer blir, desto mer sårbara blir vi för kaskadeffekter och systemkollapser. Att stå emot betyder inte att alltid göra tvärtom – det betyder att tänka ett varv till innan vi handlar.
Sov på saken – Grupptryck och snabba reaktioner går ofta hand i hand. Ta ett steg tillbaka och fundera innan du agerar.
Stärk din inre kompass – Utveckla tydliga värderingar som fungerar som vägledning, snarare än att ständigt söka bekräftelse utifrån.
Var skeptisk till alarmism och hype – Fråga "varför" innan du hoppar på en trend Om "alla" pratar om något som måste göras, fråga dig om det verkligen är nödvändigt eller bara en trend.
Motverka centralisering och likriktning – främja mångfald. När stora aktörer dominerar, förlorar vi systemets mångfald och motståndskraft.
Överkurs:
I mitt runttumlande i kaninhålet försökte jag hitta tillbaka till Schmachtenberger och något jag har hört honom säga om krig genom historien. Som typ handlade om att vi läser om alla dessa kända krigsherrar men antagligen är det inte dem som var bäst på att skapa samhällen utan att de har kidnappat narrativet (men som sagt hittar inte källan) men hittade istället detta klipp som också var toppen (även om det är 4 år gammalt - lika aktuellt om inte ännu mer, han är tots allt före sin tid). Och vem börjar han inte prata om runt minut 7? Jo, René Girard!
❗ Vid minut 20 snackar han om våra val, att vi har ett val av var vi lägger vår uppmärksamhet när vi blir översköljda av alla dåliga nyheter och vad vi sedan gör med det alltså. Att vi aktivt måste jobba med hur vi reagerar. Vi behöver inte bara låta det hända oss. Han brukar göra en slags karta över allt han ser och sedan försöka ge sig på var han kan göra nytta och vad i hela den härliga soppan han faktist kan påverka och göra skillnad! Tänker att det här nyhetsbrevet är min karta…
Korta länkar:
🌱 💀 En ny studie visar att mikroplaster stör växters fotosyntes, vilket kan leda till minskade skördar och hota livsmedelsförsörjningen globalt. Forskare varnar för att detta kan öka antalet människor i riskzonen för svält med 400 miljoner inom de kommande 20 åren. Studien belyser hur plastföroreningar påverkar ekosystem och jordbruk, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den globala livsmedelsproduktionen. Läs mer i originalartikeln: The Guardian.
🌱 Odlingssäsongen börjar nu men bara för att det är fröer betyder det inte att det alltid är bra. Läs inlägg av Maja Bredberg om detta. Om ett litet frö samt 9 saker att tänka på när man ska så. Nordfrö tipsar hon om man vill köpa fröer.
📰 3 x moderna “fanzine” - aktiga publikationer. Ta makten i egan händer.
Det här kändes som tidens tecken. Att skapa sin egna slags påverkanstidning. Snyggt, kul och smart. Enkelt att distribuera (ladda ner själv) inget onödigt tryck.
Actionism - 72 sidor om hur vi kan ta mer action - lite drivet mot naturen och vad vi behöver där. Hitta den online via denna post.
Reformaten är fantastiska och jobbar hårt med att det ohållbara matssytemet ska bli hållbart. Deras tankar och idéer med en massa information och fakta samlat i en publikation som tar handlingen i egna händer.
Varför finns det inte kritik i möbelsvängen? Finn Ahlgren Fredric Pulsen och Jenny Norberg ger ut. Hör av dig till Finn om du är sugen på att läsa
🚗 Steal my Tesla sajten - va kul!
Anonymous. Discreet.
Don't waste any more time trying to sell your Tesla.
We'll take it from here...
🎧 Förnyarna - vi har släppt ett nytt avsnitt. Anna Branten och jag alltså. Anna har problem med att orientera sig runt begrepp som ”sanning” och ”verklighet” efter Jeff Bezos nya direktiv till redaktionen på Washington Post och Isabelle sprider ljus över frågan med att ta in begrepp som normer, identitet, de 10 budorden och lagen. Vi pratar om huruvida vi sen tidigare har en skev offentlig berättelse om Sverige och världen, om godhetsknarkande och om begreppet ”Overton-fönstret” - när sanningen förskjuts. Överhuvudtaget ett ganska sökande och eftertänksamt avsnitt 64!
Tack för idag!
Ta hand om er
Trevlig helg
P&K
Isabelle