#57 Vilka frågor missar vi att ställa oss?
Late stage capitalism gör exakt det den är här för att göra. (och nej jag är inte kommunist)
Hej på er!
Det är Black Week, och mitt flöde är fullt av erbjudanden, åsikter och motrörelser som Circular Monday, Buy Nothing Week och #BoycottBlackFriday. Sedan finns något som kallas Green Week – men som tycks innebära lika mycket shopping, bara under en "grön" flagg. Resultatet blir ändå detsamma: överkonsumtion.
Mängden inlägg, både för och emot, känns lika överväldigande som att gå på stan en lönelördag. Jag uppskattar initiativen som försöker motarbeta konsumtionshetsen, men i år har jag haft annat att fokusera på och följt debatten på avstånd. Den distansen har gett mig ett nytt perspektiv – något som ibland kan vara ovärderligt.
Den här veckan tänker jag därför vrida och vända lite på grundfrågorna…
Jag vet att många verkligen vill göra rätt och anstränger sig för att leva hållbart. Men i ett tillväxtdrivet och glupskt system är det nästan omöjligt – om vi inte börjar tänka helt annorlunda. Det är något vi ständigt måste ha i bakhuvudet.
Jag tror på kraften i alla sorters motstånd, men jag tror också på vikten av att lyfta blicken. Vi behöver fundera på vad som faktiskt är radikalt annorlunda och identifiera var de stora tankefelen ofta uppstår. Vilka helt nya vägar kan vi ta? Är det vi gör verkligen tillräckligt radikalt?
Här är några exempel att utforska:
👗 Att vilja göra rätt eller vara unik i ett riggat system
En välkänd livsstilsinfluencer, som under de senaste åren även lanserat ett eget klädmärke med små kollektioner i linnetyg, reflekterar i ett inlägg kring att delta i Black Week. Influencern lyfter frågor om hur stora varuhus pressar småbutiker i stadskärnan och hur svårigheten att behålla rimliga marginaler påverkar deras egen verksamhet. (länkar inte här pga spelar ingen roll vem influncern är eftersom exemplet är vanligt förkommande).
I kommentarsfältet finns olika åsikter. Vissa följare anser att det är självklart att handla julklappar under Black Week för de låga priserna, medan andra uppskattar varumärken som står utanför rean och visar integritet. Influencern påpekar att deras plagg är dyrare eftersom produktionen är liten och konkurrensen mot större företag är tuff. Tänker att det gäller att tänka om i flera delar:
Ett större perspektiv på konsumtion och hållbarhet
Problemet är större än Black Week. Influencern arbetar samtidigt med stora livsstilsvarumärken, vilket ger dessa bolag trovärdighet och köpkraft – och i förlängningen legitimerar deras konsumtionsmodell som i nästa led krossar de små aktörerna. En slags konsumtions - Jevons paradox.Även mindre märken, som influencerns eget, är inte nödvändigtvis hållbara, unika eller har mervärde bara för att de är små. Världen har redan kläder för flera generationer framåt. Att köpa nytt, oavsett form, är en del av problemet. Och även second hand om man inte slutar tillverka nytt samtidigt. Här saknar jag också tankar och idéer om hur man lagar, tar hand om plaggen så de håller länge, hur man inte behöver nya versioner varje år. Vad fyller kläderna för funktion förutom att bara vara snygga? Tänker tex på Houdini som utvecklar material, ifrågasätter vajer plaggs existens och gör kläder för an aktiv livsstil. Man försöker vrida och vända på allt.
Influencerns förklarar också att man får mervärde i butik genom lyxiga inslag som papper, snören och kort, men även det tåls väl att ifrågasättas. I dagens klimatkris kan sådana resurser kännas föråldrade, särskilt när liknande inslag erbjuds av större kedjor som tex. COS. Kanske är det dags att omdefiniera vad som är lyxigt och ger det lilla extra?
En influencers varande ligger i att påverka. Då behövs vi ifrågasätta de rådande konsumtionsnormer och ekonomiska system i grunden. Det kräver dock att vi vågar utmana det linjära tänkandet och ser hur våra val påverkar hela systemet.
Det räcker inte att något "ser bättre ut på pappret." Vi behöver ett bredare perspektiv som utmanar den grundläggande kapitalistiska logiken, fokuserar på hållbara material, och uppmuntrar ett liv bortom ständiga köp.
🕯️ Är ljusen heliga?
Under veckan diskuterade jag framtidsfrågor med delar av Svenska Kyrkan, och en intressant fråga som kom upp var: Är det bättre att återanvända halvt använda gravljus, eller att slänga dem så att de blir fjärrvärme? Det är ett modernt dilemma som säkert går att räkna på, men kanske behöver vi omdefiniera frågan helt.
Varför tänder vi ljus? För vem? Och när? De klassiska plastlyktorna är troligen dåliga för miljön jämfört med återanvändbara alternativ. Kan vi skapa nya ceremonier kring gravljus? Här är några idéer:
Lånesystem: Kyrkan kan erbjuda lyktor med ljus för extra speciella tillfällen, som vaktmästare senare samlar in när besökaren har gått.
Historiska lösningar: Hur gjorde vi förr när resursslöseri inte var ett alternativ?
Alternativa ljuskällor: Ljusslingor på kyrkogården kan ge samma stämning med färre ljus, om det inte har liknande miljöpåverkan.
Är ljusen det största problemet är det något helt annat vi borde tänka på först?
13 miljoner mobiltelefoner slängs om dagen i världen!
Netflix nya film Buy Now
“Alla vill ju tro att företaget man jobbar för inte är onda. Jag hade också fullt sjå att bara se till att behålla jobbet och ta hand om mina ungar”
- dokumentären intervjuar folk som jobbat på Amazon, Adidas och Apple som förklarar hur det hela går till.
63 500 mobiletelefoner produceras varje timme!
190 000 plagg skapas varje minut!
12 ton plast produceras per sekund!
Vackert är det inte. Dödar oss, gör det absolut. Men se den!
🚗 Reklam - manipulation förklätt som konst
Volvo släpper en tre minuter lång reklamfilm skapad av en känd regissör, med taglinen “For Life”. Sociala medier exploderar i hyllningar, och kommentarerna strömmar in om hur folk gråter av igenkänning och känslomässigt engagemang. Det beskrivs som en succé – Volvo har “lyckats” med att beröra människor på djupet.
Men ju mer jag tänker på detta, desto argare och mer förvånad blir jag. Har vi inte kommit längre än så här 2024? Vi gråter till en reklamfilm, skapad av skickliga manipulatörer (för det är väl vad reklam är – manipulation förklädd till konst?), medan vi samtidigt kan se barn lemlästas i krig eller människor förlora allt i klimatkatastrofer, i stort sett live, på sociala medier utan att få samma gensvar.
Vad betyder "For Life" egentligen?
Jag skrev ett inlägg på LinkedIn om detta och tog fram fakta om vad bilar faktiskt bidrar till – olyckor, klimatförstöring och ohälsa. Kan Volvo verkligen påstå sig stå för “For Life” när de är en del av de problem som hotar våra liv?
Och ja, kanske har Volvo “lyckats” när jag också skriver om deras reklamfilm. Men frågan kvarstår: Vad betyder framgång 2024? Och för vem?
Steve cutts - happiness… 4 min om att leva i systemet ovan.
🪧 Apropå reklam - har ni tänkt på att när det inte kändes som att det skulle kunna blir mer så är det som att det inte slutar?
Influencers ökar trycket, och allt färre inlägg är reklammärkta. Jag råkade nyligen klicka på en sponsrad annons för träningsbyxor. Dagen efter fick jag ett dm på insta som sa meddelande som sa: "Vet du att byxorna fortfarande finns kvar?" – komplett med en bild.
Även plattformar som Tradera och Marketplace har börjat lägga in reklamer mellan sina annonser. Är det verkligen miljövänligt när billiga plagg från Shein blandas med vintagefynd?
På Facebook ser jag annonser för "småföretag" som påstår sig rea ut lager efter 30 år av hantverk – men det visar sig ofta vara kinesiska bolag som säljer polyesterkläder. Det känns vilseledande och cyniskt.
Mina barns klubbträningskläder är dränkta i reklam även om jag får betala dyrt för dem. Jag vill inte att mina barn ska brandas med intersport, craft, klubbemblem och annat. Måste det stå på alla kläder?
Men det hör väl ihop med hur stjärnorna arbetar:
🏈 Sport och fashion - tunnel vision.
Jag vet inte om ni har sett hur det har blivit catwalks av hur sportstjärnorna i NFL och NBA kommer till sina matcher. Den ena extrema outfiten tar ut den andra (bläddra bland klippen ovan). Det här har blivit ännu ett sätt att fördjupa samarbeten med olika brands och alltså blivit big business. Nu har några stjärnor gått ut med att de inte tänker bry sig längre… men vi får väl se eftersom det är ännue ett område till som helt tagits över av det kommersiella… Läs mer på Business of Fashion här och här.
Textilbranschen bara 0,3 % cirkulärt!
Ny circularity gap report textile har kommit ut:
99% av 3,25 miljarder ton material per år kommer alltså från jungfruliga råvaror!
1/3 av nya kläder framförallt snabbmode blir aldrig sålda.
2/3 av textilt avfall går direkt till landfills eller förbränning.
Till det kan man då sätta H&Ms trasiga jeans och “liberating fashion” tagline i perspektiv. Samt att delar av kollektionen ovan har Basquiat tryck som hans estate alltså säger är för att lyfta Black artists genom att sälja ut Basqiuats konst till den breda massan genom cheap clothing som förgiftar planeten och tillverkas under förtryck… ok.
🥤 Lösningar som inte löser något?
Många av de "lösningar" vi ser idag handlar bara om att byta ut en produkt mot en annan, marginellt bättre. Men ofta handlar det mer om kommersialism än om verkliga förbättringar – vi uppmuntras att köpa mer, inte konsumera mindre.
Sugrören ovan som ursprungligen skapades de för att undvika fläckar på tänderna vid kaffedrickande. Nu marknadsförs ett nytt sugrör som sägs hjälpa personer med injicerade läppar att dricka för att slippa rynkor.
Den enklaste lösningen? Att sluta använda sugrör helt och dricka direkt ur glaset. Men det säljer förstås inga nya produkter.
🧅 Kommer tekniken rädda klimatkrisen
Påmindes om detta när jag och Aleskis Pirinen från Rice blev inbjuda i veckan till internetdagarna för att prata om “Kommer teknik rädda klimatkrisen” tillsammans med superproffset Paulina Motliba (se bra sammanfattning av Matilda Widell ovan) och jag kom att tänka på Telias 5G lök som Maja Bredberg så fin har demonterat i dessa highlights på Instagram. Telia lägger alltså pengar på en slags robot som ska skörda lökar vilket inte visar sig gå så bra men det erkänner man inte utan lägger mest på ett lager PR på toppen för det finns något med teknik som verkar ballt att sälja.
Maja avslutar sin analys med en träffande tanke: folk mår dåligt och behöver förstå sin matproduktion och sina rättigheter bättre. Hur kan vi få fler att arbeta några timmar i veckan på ekologiska jordbruk? Det skulle kunna vara en del av lösningen – både för välmåendet och klimatet.
Det går att se alla talks på internetdagarna fram till februari nästa år
Professorn Victor Galaz har släppt en bok om a book about AI and how an increasingly automated world shapes our collective future on this planet: förbeställ här: Dark Machines How Artificial Intelligence, Digitalization and Automation is Changing our Living Planet
🔤 Stealth Dyslexia
Jag har fått många dms och mejl sista tiden om hur jag stavar illa och hittar på ord. Hehe. Jag gillar att tweaka ord och verbifiera saker. Kan också lite för många språk dåligt och varit lite stressad vilket gör min dyslexi värre i omgångar. Tyvärr hjälper inte stavningsprogrammen till om man inte heller ser problemet i första hand - lite som de exemplen jag lyft ovan. Med det sagt. Tack för att ni hjälper mig stava och tack för att ni är förstående med mitt språk och ev slarvfel <3
👯🏻 Kommersialiseringens grepp om våra relationer
Kommersialiseringen har förändrat hur vi interagerar med varandra. Jag rekommenderar verkligen klippet ovan som beskriver detta väl.
Som någon säger i videon: "The social infrastructure of people helping each other is lost." Förr kunde vi ha en bilnörd i grannskapet som hjälpte till att mecka med bilen om den är trasig. Idag är vi hänvisade till auktoriserade bilhandlare där allt är låst och kräver specialverktyg. Samtidigt saknar vi både platser, tid och kunskap för att göra saker tillsammans.
Våra interaktioner har också blivit en del av ett konstant informationsutbyte. Algoritmer avgör vad vi ser och vad som sprids, vilket påverkar vem som når ut och vem som hamnar i skuggan. Jag har märkt att ju mer aktivistisk jag blivit, desto mindre sprids mina inlägg.
⚽ Exempel på våra “gemensamma” ytor:
Ett av mina barn går i nian i Stockholm, där det är tradition att starta Instagramkonton för att arrangera fotbollsmatcher mellan skolor. Skola möter skola, och elever från hela stan kommer för att titta. Det är både roligt, livligt och lite stökigt – ett initiativ som skapar gemenskap och engagemang.Men här uppstår ett problem: det finns inga tillgängliga fotbollsplaner. Ljuset på planerna stängs av, och ungdomarna körs ofta bort av polisen. Eftersom de inte är del av en klubb och matcherna sker utanför skoltid kan de inte heller hyra en plan.
Vi vuxna klagar ofta på att ungdomar inte gör något men när de faktiskt tar initiativ och skapar något själva, får de ingen plats att vara på….
🌈 Alok levererar på Instagram om hur vi kan se annorlunda på det vi har framför oss?
“Having a body is perpetual drag because I’m a soul first which means the rest is all dress up and play ! The mirror will never penetrate as deep as the poem! ” If we are trying to see our selves should’t we be writing?
“Gender is not complicated, you can understand complexity of sports. you chose what you care about, it is not about understanding or lack of education its about empathy. Respect is what is missing”
<3
💸 Allt ovan är väl bara ett tecken på Late stage capitalism och då borde vi beskriva det som just det?
Ett till inlägg ovan som vrider och vänder på vad vi tror att vi vet, att man ska kunna få tag på allt precis när vi själva vill tex färska jordgubbar mitt i vintern istället för att vänta på säsong. Att vi har glömt var vi kommer ifrån och varför vi gör det vi gör.
En av kommentarerna säger:
”I see so many very well meaning and usually well set videos like this describing symptoms of late stage capitalism, without ever naming it. The world is working exactly the way neoliberal capitalism intends”
Vad kännetecknar då “Senkapitalism”?
Late stage kapitalism är ett begrepp som används för att beskriva en fas av kapitalismen där systemets inre motsättningar och problem blir särskilt tydliga och akuta. Det används ofta för att belysa absurditeter och orättvisor som kan uppstå när ett kapitalistiskt system har nått ett mognadsstadium där ekonomisk tillväxt och vinstmaximering prioriteras på bekostnad av social rättvisa, miljömässig hållbarhet och mänskligt välbefinnande.
Ekonomisk ojämlikhet: Ökad koncentration av rikedom hos en liten elit samtidigt som stora delar av befolkningen kämpar med stagnation i löner och levnadsstandard.
Överkonsumtion och miljöförstöring: Fokus på kortsiktiga vinster leder till exploatering av naturresurser och en klimatkris.
Absurd marknadslogik: Företeelser som företag som säljer grundläggande produkter (som vatten) till extrema priser, eller fenomen som att en avokadomacka kan kosta lika mycket som en dagslön för många arbetare.
Kommodifiering av allt: Allt, inklusive mänskliga relationer, upplevelser och grundläggande behov som hälsovård och utbildning, förvandlas till varor som köps och säljs.
Kulturell alienation: Ett samhälle där arbete ofta är monotont och meningslöst för många, vilket skapar en känsla av avkoppling från arbetets egentliga syfte.
Disclaimer!
Bara för att jag använder dessa termer är jag inte kommunist eller marxist - det går att titta på och ifrågasätta vårt ekonomiska system utan att vara direkt tvärt emot eller vad man nu vill kalla det. Med alla de problem vi ser just nu i världen behöver vi börja vrida och vända på det vi ser.
Helglyssning med budskap James Blake låten “Like the end”
“As I separate my cardboard
Set my tax aside to fund another war
My spirit wakes up asking
If we're spending what we can't afford”
Otrolig video till också… 😭
Slutligen vill jag passa på att tacka alla tusentals (!) personer som jag träffat senaste veckorna i workshops och föreläsningar där vi har snackat om radikala framtider. Jag ser verkligen en förändring i att många fattar att vi behöver sitta och vara i det jobbiga, titta på faktan och försöka hitta vägar att navigera i det hela! Tack för pepp, kommentarer och idéer!
Tusen tack till Sveriges Allmännytta, Svenska Kyrkan, Hållbarhetsdagen i Halland, Biblioteket och kommunen i Salem, LBF i Sörmland, Internetstiftelsen, Leader i Skåne, Hemslöjden i Östergötland, Riksantikvarieämbetet och museernas omvärldsdagar, Roskildefestivalen, Naturskyddsföreningen, Adlibris och Region Skåne som varit de senaste uppdragen!
Nu börjar vårens bokningar fyllas - så hör gärna av er om ni också vill tänka på och prata radikala framtider och vad det kommer att innebära för er!
Hej så länge
Isabelle
