Halloj!
Jag kan inte låta bli att se filmiska scener var jag än tittar. Kanske är det våren som får mig att hallucinera men det är också väldigt mycket av en början till en katastroffilm eller flashbacks ur Handmaids Tale samt en frickin brinnande tältslakt i Rafha. Små bits and pieces av saker som sker i världen blandat med dystra rapporter som när det läggs som ett brett pussel visar en mer och mer galen värld.
Samtidigt börjar jag se tecken på att folk får nog. Kanske är det mina algoritmer men många BAU poster i sociala medier har fler och fler ifrågasättande kommentarer. Ser fler människor hoppa av välbetalda jobb för att de inte är i linje med deras värderingar längre (har väl redan hänt ett tag men upplyftande när folk skriver om det på linkan)
Jag upplever att många vet att mycket är snurrigt men samtidigt inte vet var de ska kanalisera det som de känner. Så frågan är väl då också - vad gör vi av känslorna? Eller som Nina Wormbs skriver längre ner i brevet:
Att vara känslofob och förneka att känslor ska tillmätas betydelse är en dålig idé och strider mot allt vi vet om känslor. Men att låta bara vissa känslor räknas är ännu sämre.
Den stora nyckelfrågan är väl hur känslor kopplas till agerande? Samt agerande som gör skillnad.
Veckans ämnen:
🐻 Att kliva ur sitt ego för att kunna se andra människor och varelser? Samt varandra?
🐻 Kan snälla människor göra elaka saker och hur checkar vi oss själva?
🐻 Kan panik få oss att agera? Blandar vi ihop panik och ångest?
🐻 Nina Wormbs om känslor och ord samt hur de kan användas av makten.
🐻 Ju mer energi desto mer förbrukar vi. Som när vi svullar godis och bara vill ha mer!
🐻 Är det borgerligt att cykla?
🐻 Vad använder vi för ord för att beskriva samtiden?
Unselfing - kliv ur ditt ego
Skrev lite om Naomi Klein i förra mejlet. Hon pratade om Unselfing - att gå ifrån självcentreringen för att må bättre och överleva. Något hon också skriver om i boken Doppelganger. Det jag också fastnade för var att hon pratade om att vi har en slags dubbelgångare i alla de människor vars produkter vi använder. Vi bär med oss tyngden av de resurser, sweatshops, material och transporter i själen på något sätt. Vi har försökt att trycka undan det men det slår tillbaka med full kraft!
En annan fin poäng:
“Vissa klimatforskare har kommit fram till att det finns en nära relation mellan våra överdrivna självbilder och vår försummade planet. Att avlägsna sitt ego är en process för att verkligen kunna se andra livsformer, både mänskliga och icke-mänskliga. Att minska sitt ego kan vara nyckeln till vår kollektiva överlevnad, då det innebär att vår roll på jorden inte bara är att maximera våra egna fördelar, utan att maximera, skydda och regenerera allt liv.
Vi är här för att säkerställa att livet överlever, inte bara vi som individer. Inte för att jaga berömmelse, utan för att jaga liv.Vi är inte ensamma, även om det ibland kan kännas så. Sammanhang, kontakt, solidariteter och släktskap finns tillgängliga för oss alla om vi väljer att vara mindre beskyddande av våra individuella gränser. Vi har släktingar överallt. Några ser ut som oss, många ser helt annorlunda ut, och vi är fortfarande sammankopplade med dem. Några är inte ens mänskliga. Några är koraller, några är valar, och de finns där att knyta an till, om vi kan kliva åt sidan och se dem.
Här är en bra intervju med Naomi i The Incerpet (finns även som podd)
Hur kan snälla människor göra elaka saker?
Det här resonemanget här lite ihop med desk killers som jag tidigare skrivit om, alltså att man tar små beslut som tillsammans blir katastrofala. Men detta klipp med Daniel Schmatchtenberger som tagits ur podden med Mark från Before School podcast (det kommer komma fler kortare klipp med animationer) Här gillade jag stycket som kom runt 04:26 även om allt var bra.
”Vill jag vara medskyldig i vart denna värld är på väg, som den ser ut just nu? Accepterar jag att vara medskyldig i en tid då min plats i världshistorien är vid en tidpunkt då människans val betyder mer än någon annan tid?
Egentligen är det inte svårare än så?
Men vad kan det innebära i praktiken?
Ifrågasätt dina val, prata med andra. Helst utanför din egen bubbla.
Vrid och vänd på din världsbild, om och om igen.
Trippelkolla fakta.Be om hjälp.
Prata om det otänkbara, om det svåra.
Var obekväm. Öva på att vara obekväm.Få andra att rösta i EU- valet, inte bara för din egen vinning skull eftersom vi är aldrig bättre än den svagaste länken. Ifrågasätt dina ideologier, idéer om olika partier. (Vad är frihet, välfärd, trygghet egentligen?)
Tänk på att vi är naturen, finns inte den finns inte vi - eller dina barn.
Vad har du för skav?
För dissonans?Vad tänker du att du borde göra mer eller mindre av?
Är panik egentligen en handlingsskapande kraft?
Kanske är våra nyheter idag som ett enda stort vargen kommer utrop att vi inte hör något längre? Eller så har vi haft det för bra i det stora hela att vi inte behövt tänka på vår omgivning och samhälle. Kanske hänger det också ihop med att vara nära sina känslor? Gillar den här texten “Panic, it’s good for you” från Ok Doomer mycket (tipstack Frida Berry Eklund)
"Vi har blivit lärda att blanda ihop panik med ångest. Och nästan ingen verkar vilja prata om hur vår nuvarande mentala hälsokris är ett direkt resultat av att så många människor inte har utrymme eller verktyg för att hantera sina mycket legitima rädslor och obehandlade trauman.
När du verkligen får panik: Du erkänner att du är rädd. Du erkänner att du inte vet vad du ska göra. Du stannar upp. Du lyssnar. Du letar efter svar. Du kommer på en plan. Du överger dina tidigare antaganden om verkligheten. Du anpassar dig till den nya verkligheten framför dig."
Ska vi sluta ängslas över klimathotet nu?
En mycket bra text i SVD (betalvägg tyvärr) om ord och känslor av Nina Wormbs. Vad vi tillåter oss att känna och hur känslor är kopplat till politik
”En stark berättelse i samtiden är den teknooptimistiska, som innebär att teknik, innovation och tillväxt ska ta oss ur klimatkrisen. Den finns i många skepnader och på många ställen och är särskilt vanlig i politiken. Och vi känner igen den från förr, eftersom den är en fortsättning på det sätt vi hittills använt för att skaffa oss välfärd och rikedom. De känslor som får plats i det tillhörande känslokollektivet är förtröstan och tillit, kanske till och med stolthet.Som människa kan jag förstås härbärgera både förtröstan och ångest. Jag kan vilja satsa på teknisk utveckling, samtidigt som jag är rädd för klimatkrisens konsekvenser. De flesta av oss tillhör inte endast ett känslokollektiv. Vi är mycket mer sammansatta och klarar av både det motstridiga och att växla mellan olika sinnesstämningar.
“Men vi måste vara uppmärksamma på att det emotionella också är just politiskt. Och att det politiska är emotionellt. “
“Känslokollektiv och känsloregimer påverkar oss och hur vi förhåller oss till både historien och framtiden. Hur vi kollektivt hanterar våra klimatkänslor borde vara en central del av det omställningsarbete som vi tar oss an, oavsett vilka känslor som dominerar. Att vara känslofob och förneka att känslor ska tillmätas betydelse är en dålig idé och strider mot allt vi vet om känslor. Men att låta bara vissa känslor räknas är ännu sämre.
Vi bör vara särskilt vaksamma, och försäkra oss om att det offentliga samtalet inte i huvudsak avspeglar den känsloregim som bäst tjänar den politiska makten.”
Tänker att denna text av “Jonas Gardell hänger ihop lite här
- De släppte båda anden ur flaskan i Expressen”
“När Donald Trump kom till makten 2016 skrev jag att för att samhällen ska fungera måste det finnas en grundläggande överenskommelse om sanningens värde. Det vill säga, om någon blir påkommen med en uppenbar lögn så skäms denne och ställer sig i skamvrån.
Men om någon inte skäms? Om någon är skamlös och inte bara upprepar sin lögn utan till och med går till angrepp med en ännu grövre lögn?Som Åkesson gör när han påstår att ”Kalla faktas” granskning av partiet är en ”vänsterliberal påverkanskampanj”.
Den som är skamlös saknar spärrar, den skamlöse kan göra vad hon vill för hon erkänner inte att det finns en sanning högre än henne själv.”
Annars då - är vi FUBAR? - Fucked Up Beyond All Repair/Recognition
Uppskattade denna tråd på Linkan med olika sätt att beskriva samtiden:
Några förslag förutom Fubar:
Deploroplegia (despair-paralysis)?
Solastalgia (comfort-grief) was coined by Prof Glenn Albrecht in 2005.
"Solastalgia" is a term originally coined to describe the distress caused by environmental change. It combines "solace" (comfort) and "algia" (pain), reflecting the pain of losing solace in one's environment. This word aptly captures the fear and exhaustion associated with societal and climate breakdown, providing a meaningful and recognizable term for a complex emotional state.Fortitude (läste först Fortnite tihi)- refers to an inner-strength in the face of adversity or difficulty.
Aware!
Common
Här är du välkommen att fylla i egna valfria ord!
Energislavar är vi allihopa, allihopa, allihopa, ja med och du med!
Blev sugen på att lyssna på planet critical podden med gästen, Tim Garret Professor of Atmospheric Sciences på the University of Utah som tar sig ann relationen mellan energikonsumtion, material footprint och vår ekonomi. Jag gillade att de snackar om att vi kanske måste se planeten och ekonomin som att andas - så att vi kommer in i tänket något måste in/tillföras och något måste ut/minska och allt det inom planetära gränser:
”Helt enkelt: Ju mer energi som finns tillgänglig för en sak, desto mer växer den. Och för att den saken ska behålla sig själv behöver den ett energiöverskott eftersom det hela tiden utökar energin i sitt sökande efter och konsumtion av energi. Saker växer till sitt energiöverskott, och ju mer energi som finns tillgänglig, desto mer kommer saken att växa, och desto större blir aptiten: saker växer för att hitta mer resurser för att kunna underhålla sig själva.
Mänskligheten använder sitt energiöverskott för att omvandla material från en sak till en annan. Inom fysiken kallas detta en fasförskjutningstransformation: det gör smartphones av sällsynta jordartsmetaller eller förvandlar träd till stugor. Detta är viktigt, för även om vi hittade ett sätt att ta energi ur luften och skapa ett 100 % förnybart utbud av oändlig energi, skulle vi fortfarande stöta på hårda gränser för materiell omvandling: planeten är ändlig.
Vi kommer att få slut på sällsynta jordartsmetaller eller skogar eller vatten. Vi kommer att använda dem i en takt som de inte kan fylla på, åtminstone inte meningsfullt. Detta är verkligen viktigt att förstå.
Det betyder att en dag, om vi klarar oss genom denna kris och alla andra, kommer mänskligheten att medvetet behöva dämpa sin aptit – eller äta ihjäl allt.”
Det är tydligen borgerligt att cykla!
Den här debatten har jag väntat på länge faktiskt. Och när det nu också kommer fram att kommersen i stan ökar i Paris när cyklarna blev fler än bilarna, finns det väl ännu mer att prata om! Patrik Kronqvist i Liberal Debatt. Om några dagar tydligen också en ny rapport om från timbro ”Frihetsmaskinen - så kan borgerligheten ta tillbaka cykelfrågan.”
“Man tror att en cyklist är en miljöpartist med blommor i håret, snarare än en stressad mellanchef som cyklar för att hinna i tid till dagishämtningen. Men flera undersökningar visar att höginkomsttagare är överrepresenterade bland cyklisterna. De väljer cykeln för att det är effektivt, roligt och bra för hälsan – inte för att de måste.”
(Ändå roligt hur många fördomar man lyckas klämma in i ett par rader där 👆🏼hehe)
🚲 Ett annat tecken på att “you made it” är när du tar din 40 miljoner dyra ride till jobbet varje dag…
In the 1980s, everybody wanted to be in the Brat Pack. Except them.
Yupp - nostalgi jag vill se - kommer i juni.
👩🏻🎤 Och vill ni gråta en skvätt till Brittains Got talent (låt mig bara)
Avslutar med en hylling till livet och Emilia Bergmark Jiménez bok om att Födas och Föda. Emilia är fotograf och har dokumenterat förlossningar rutn om i Sverige. Boken går nu att förbeställa och bits and pieces går att se på hennes Instagram. Att föda barn är ju ändå bland det absolut mäktigaste man kan göra (hör av er om ni behöver peppiga förlossningshistorier för mina båda var det)
Ta hand om er
(glöm inte att rösta och ta med dig 10 kompisar)!
P&K
Isabelle