#4 Ineffektivitetens återkomst
Prokrastinering, generalister, chronos och kairos
Tid, detta gäckande tillstånd. Man brukar ju snacka om Chronos som följer klockan och Kairos som är det där andra - upplevelsen av tid. 5 minuter som kan kännas som en evighet när man sitter i ett trevlig samtal, väntar på tåg eller mitt i en lång grågegga av februari som aldrig tar slut.
Tid är något som vi har konstig uppfattning om. Vi arbetar som att klimathotet är här 2030 (eller 2050) när det är nu vi behöver göra skillnad. Vi klagar på att ha för lite av den samtidigt som det ändå innebär status att vara upptagen. Men också status att ha tid? Hmm - det går inte ihop.
Någonstans mellan chronos och kairos.
Själv är jag tidsoptimist. Något som oftast ses som oförskämt. Att inte respektera andras tid när man bestämt träff. Numera kommer jag sällan jättesent utan mer på håret. När vi bodde på Bali pratade man om rubber time. Den som är lite töjbar. Passade mig väl. Tidsoptimismen ger mig kanske onda ögat av vänner och förhöjd puls av småspringande. Men det gör också att jag får massor gjort. Skulle kanske inte ha startat det här nyhetsbrevet om jag såg på tid som en avgörande faktor (tack alla ni som prenumererar, tipsar vidare och supportar!) men också roligt såklart och jag skulle inte heller ha handmålat ett mönstrat golv med linoljefärg (ok humble brag:ar här för det blev asfint).
Om någon är sen eller ställer in ett möte ser jag det numera som en ofrivillig paus. Som lördagsgodis mitt i veckan. Ett frikort till att göra nått helt annat än planerat. Funkar bra som mind trick och nån slags återhämtning. Jag lägger också all träning under arbetstid för att jag då jobbar bättre och får det gjort.
I have come to the realisation that the magic of Kairos relies on Chronos. That sense of dream and opportunity only makes sense if there’s an external timekeeper to remind us of how precious those moments are. In other words, we need those moments to be just that: moments. Kairos wasn’t made to sit next to you for three years, waiting as you complete your research. He was given wings to fly away and come back at the most appropriate time. Kairos is possibility, not eternity.
Några tankar om Chronos och Kairos och hur man kan applicera tänket.
Prokrastinering som verktyg till kreativitet.
Jag har märkt hur jag ofta snappar upp saker om jag får höra det från 3 olika håll tex en ny tv-serie eller tips om en bok. Precis detta hände med poddsamtalet mellan 🎧 Rick Rubin och Malcom Gladwell i podden Broken Record som kom via både Paulinas- och sen i Heja Framtidens nyhetsbrev och nått ställe till. Det pratar de även om i podden - hur Rick hämtar in tips. Vi behöver en ledsagare eller flera i all denna röra av ideer, tankar och klipp som når oss hela tiden. Fyrtorn vi kan lita på att de sållar åt oss. Gillade detta samtal mycket!
Tyckte också om hur de pratar om hur man hittar just sitt sätt, att göra något annat när man har stopp i sitt skapande. Att skjuta upp saker kan vara del av själva processen. Igen - vi behöver hitta våra egna sätt att göra saker på. Läser just nu Rick Rubins nysläppta bok om kreativitet men har väldigt svårt för den. Där han i podden är sökande och inkännande tycker jag boken är full av floskler och peka med hela handen - “så här är det statements”. Det är som att han själv är utsuddad ur den när i själva verket hela boken bygger på personliga idéer.🤷🏽♀️ Något man kanske kan se spår av i den här artikeln “Explaining the legacy of the superproducer who doesn’t appear to do much while doing everything at the same time”Röra på sig när tankarna fastnat. När man rör på sig så frigörs idéer och tankar. Anders Hansen snackar ju om att vi tränar hjärnan när vi rör på kroppen. När jag inrett barnrum försöker jag alltid få med krypa, klättra och hänga. En tips till alla är att fixa romerska ringar (köp crossfit varianten) eller en stång i hemmet för både vuxna och barn. Napprapatjonas har bra challenges i både huksittande och hängande - något att göra en stund varje dag.
Den nyfikne generalisten - om bredd!
Jag kan ofta bli irriterad på att jag bygger på bredden istället för på djupet. Spetskompetens, tydlighet, specialist, guldmedalj eller kanske bara kunna söka ett jobb med tusen högskolepoäng. Det är mycket i vårt moderna samhälle som bygger på att vara bra på en grej. Det är också lättare att förstå i en polariserad värld eller i ett SoMe flöde där man har ett par sekunder på sig att visa vad man går för. (Såg någon som var glad att få 5,27 sekunders tittning per reklambudskap på Tiktok!) Såklart är inget svart/vitt. Även jag har djup på vissa ställen men kanske snarare genom att cirkulera ett visst ämne och nöta ner det än att direkt gräva en djup grop.
Förr i tiden så var den som var lärd någon som bemästrade flera olika discipliner. Talade flera språk, kunde något instrument, måla en tavla samtidigt vara en doktor. Pratar inte om übermensch som Da Vinci utan mer allmänt. Kanske är det så att vår osäkra framtid ändå måste släppa in folk som jobbar på bredden igen! Men hur ska vi ha tid för att orka förstå så mycket?
🎧 The bright future of the curious generalist. Uppskattade heja livet samtal med författaren David Epstein som motbevisar hela teorin om 10 000 timmar för att bli bra på något. Hur göra flera saker faktiskt ger oss en annan förståelse för en komplex samtid.
📚Intervjun bygger på Epsteins bok Bredd : därför lyckas generalister i en specialiserad värld Vi borde kultivera och upphöja ineffektiviteten. Tänk Zlatan som förutom fotbollsproffs har svart bälte i karate. För er med lite mindre tid - här är en summary av boken samt länk till Epsteins Ted Talk på samma tema. En liten sammanfattning av en generalist och en specialist ur boken nedan:
Apropå att läsa och hitta sitt sätt:
Jag läser väldigt mycket men läser aldrig ut böcker om jag tycker den är långtråkig eller har förstått det större konceptet (hoppar ofta in och ut i resten) något som få verkar förstå. Men varför läsa något jag inte vill? Ser dock till att verkligen försöka innan jag går vidare.
Jag läser alltid i mobilen - den är alltid med, man kan dra ner ljuset - läsa bredvid någon som sover och ha bokstäver stora som hus så jag slipper glasögon. Jag kan också börja läsa en bok 3 minuter efter att jag fått för mig att jag vill läsa den. Det är billigare och man kan testläsa några kapitel och sen spara dem smart i appen. Ja, Iphones egna. Kan jag sakna känslan av en bok, vilja slippa ha mobilen i handen och ljuvligheten med bokaffärer? Om jag kan! Men det praktiska vinner. För mig handlar inte mitt sätt att läsa på att spara tid utan att det är mitt sätt att göra det på - hur jag får det att funka, i min vardag.
Hot dudes reading på Instagram skulle ju inte vara detsamma om det hette Hot dudes scrolling..? Tur att jag inte är en hot dude.
📚 Just nu läser jag Ann Patchett - älskade The Dutch House och nu inne på hennes This is the story of a happy marriage. Short stories varav många handlar om att skriva. Och som hon kan det!
Dubbelt så mycket innehåll - dubbelt så snabbt!
Men att vi har ett kortare intresse-spann än tidigare är väl ingen nyhet. Och mycket i vår omgivning snabbas upp. Leveranser på en timme, det mesta ska vara klart i förrgår och saker blir en nyhet redan innan det har hänt - det räcker att bara tala om det!
Snabbspolad kulturtrend - mer innehåll på kortare tid SVT. Jag är dock inte en sådan som lyssnar eller tittar på saker i dubbel hastighet, som börjar bli vanligt. Gör ni?
TikTok trend med upp till 3 olika screens i ett klipp samtidigt. 2 satisfying clips med ett game som flowar, glass som skopas och något roligt - ofta Family Guy. Den här tråden är full av exempel.
Ta mig i handen så jag förstår. Jag tycker det blir svårare och svårare att förstå tidshopp. Vem är vem som ung och gammal i tex. Händelser vid vatten. (Ge mig bilder och namn så jag fattar) Eller hänga med i olika tidslinjer som i serien Peheripial. Ge mig en tydlig beskrivning av sammanhanget direkt - annars hänger jag inte med (tvärt emot detta nyhetsbrev, oops). Fick höra att museum som tex Sven Harrys har börjat med små korta guidade turer för att få folk att fokusera mer på innehållet. Vikten av att ha en ledsagare, folk’s!
Behöver ni en klimatledsagare - mejla mig!
Tid i hemmet:
Männen lagar mat (långkok) för att slippa ta hand om barnen - Kristofer Ahlström i DN. Gäller kanske även grillen?
Kvinnor jobbar 5 timmar mer & oavlönat i hemmet per vecka än män. Ny bok Allt vi inte ser : så påverkas du av det osynliga arbetet - hemma och på jobbet av Ida Östensson och Thor Rutgersson. Läs intervju i SVD här
Här finns också checklistor som ni kan göra för att verkligen se hur läget är och inte bara gå på magkänsla. Vem tröstar tex alltid barnen eller gör det emotionella arbetet såväl som köper presenter till svärmor?
Tre länkar för er som har mer tid denna vecka:
Veckans absoluta läsning: Climate ripples and the rise of the right
NPR har en fantastisk genomgång (scrollande bildreportage) om vad som händer och kopplingen mellan klimatförändringar, trålfiske i Senegal, flyktingar, matproducenter i södra Spanien och högerextrema åsikter.
ALLT HÄNGER IHOP!10 filosofiska koncept att hålla koll på. För att “kunna” grunderna.
Alla känner sig som bluffare - Impostor syndrome
Lång intressant läsning i The New Yorker om hur de flesta av oss känner oss oroliga för att bli påkomna medan vissa andra finner sig i ett system som inte alls är gjorda för dem tex om man har en annan hudfärg när det vita alltid är norm. “Why everyone feel like they are faking it”
Veckans Just Do It - Nominera en klimatkvinna!
För första gången ska Klimatklubben utse Sveriges främsta klimatkvinnor – och vi behöver din hjälp! Nominera kvinnor du anser är starka krafter i klimatfrågan, oavsett om de är opinionsbildare, forskare, journalister, aktivister, politiker, näringslivsprofiler, greenfluencers, privatpersoner – eller något helt annat.
Här kan du nominera dina klimatfavoriter eller varför inte dig själv!
En extra liten swish tycker jag vi även kan ge de jordbävningsdrabbade i Turkiet och Syrien <3
Hoppas ni får en bra vecka och tack för denna gång!
P&K
Isabelle
Älskar dina spaningar! Tack! Och tack för kredd. ❤️❤️