#25 Grön tillväxt, revenge-äter biffen snarare än fixar den
Back to basic - vad har vi för grundpremisser?
Senaste veckan har jag träffat så många spännande människor med olika infallsvinklar i omställningen. Vi har pratat storytelling, hur vi berättar historien om att ställa om och vad som behövs göras. Beteendeforskare har varit med, näringslivet, företagsledare, experter, författare och entreprenörer lika så. Jag skulle vilja kartlägga delar där jag upplever att vi ofta fastnar i samtalen eftersom vi kanske utgår från olika baskunskaper. Då fick jag en idé om att skapa en slags baseline, en grund att stå på. Är vi överens om det så är det sedan lättare att arbeta mot samma mål tänker jag (rationellt - sen ska känslor in i detta också men bare with me) Vet inte om jag lyckas men let’s go:
Erkänner vi forskning, fakta och de satta målen i Parisavtalet som en grund för omställning?
Är vi med på att det är en radikal förändring att minska våra utsläpp med 90%?
Så som grön tillväxt nu utförs så ser vi inte att det påverkar utsläppen åt rätt håll - kan vi enas om att prata om den norm-och beteendeförändringar som måste till utöver ny teknik?
Anpassing eller transformation. Vilka delar missar vi ofta?
Agency (jag kan) + urgency (det måste ske nu!)
Till sist - lite delight på tillvaron…
Back to basic fakta tillsammans med målen i Parisavtalet:
Obs! Förenklar såklart men försöker inte ta bort detaljer för att det ska passa in i mitt narrativ, tycker mest att dessa räcker för att göra en grundläggande poängt:
En majoritet av världens länder inkl. Sverige har skrivit under målen i Parisavtalet - att vi ska försöka hålla oss under 1,5-2 graders uppvärmning. Då tänker jag mig följande:
Vi har erkänt fakta, forskning och lagt fram idéer om att det är denna kurs vi ska jobba mot.
Även om vi missar målen så förblir strävan att hålla oss mot målen för att minimera skador.
Vi säger inte - oj där sprack 1,5 grader nu skiter vi i allt och siktar på 6 graders uppvärmning, utan vi håller fast mot målen fastän vi är ur kurs.
I bakhuvudet har vi också att Parismålen är konventionella och har skrivits för att passa alla länder dvs många forskare säger att det är för snällt satta mål.
Sverige har satt upp egna mål och det gör även Eu -” 55% paketet fit for 55” grunden i Parisavtalets mål.
Det här är inga konstigheter eller kontroversiellt eller hur? Men om vi tittar på rent fakta och matte - tar några exempel på vad dessa mål innebär i praktiken:
I genomsnitt ligger svensken på ca 10 ton konsumtionsutsläpp per person (biogena utsläpp inte medräknat) och år fastän de bör enligt FN ligga på 1 ton.
Vi behöver alltså minska våra utsläpp både från staten och individen med 90%!
(Hushållens genomsnittliga konsumtion är 6,3 samt genomsnitt för offentlig konsumtion och investeringar innebär 3,7 ton per person extra)
Varje arbetad timme kostar energi om vi räknar om det - så bör vi i genomsnitt arbeta 12 timmar i veckan för att nå Parisavtalets mål!
Även om vi byter bensinbilar mot elbilar så behöver bilåkandet minska med 40%.
Världens utsläpp måste minst halveras till år 2030 och efter det
Sveriges klimatlag säger bla. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några ”nettoutsläpp ” av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå ”negativa utsläpp ”.
Bara titta på dessa siffror så inser vi att det är radikala förändringar som behöver göras? Att det sättet vi är vana att leva på och verka inom helt behövs tänkas om. Och det är då bara genom att titta på Parisavtalens mål dvs främst utsläpp. Utöver det så har vi biologisk mångfald och andra planetära gränser (som precis har överstigits i 6 av 9 områden (su.se)).
Grön tillväxt, revenge-äter biffen snarare än fixar den:
Vi har aldrig haft så mycket förnybar energi som nu men vi har inte heller haft så mycket utsläpp som nu. Och det är här som skon klämmer. Fortsätter vi i det rådande systemen och bara byter ut en sak mot en annan så pekar allt ändå mot att vi ändå inte kommer nå målen eller en förändring. Det är alltså en myt att den gröna satsningen får oss att frånkoppla (decoupling) BNP och utsläpp (kurvorna har hittills gått parallellt) som många pratar om. (I vissa länder är det en minimal frånkoppling men handlar snarare om att man har flyttat utsläppen till andra länder eller har minskat lågt hängande frukt snarare än ställt om systemen)
“The conclusion is both overwhelmingly clear and sobering: not only is there no empirical evidence supporting the existence of a decoupling of economic growth from environmental pressures on anywhere near the scale needed to deal with environmental breakdown, but also, and perhaps more importantly, such decoupling appears unlikely to happen in the future.”
Den här rapporten från European Environmental Bureau - Decoupling debunked är mycket bra och säger följande:
Stigande energikostnader vid resursutvinning: När resurser utvinns, används vanligtvis de billigaste alternativen först. Därefter blir utvinningen mer resurs- och energikrävande, vilket ökar den totala miljöpåverkan per enhet av utvunnen resurs.
Jevons Paradox, rebound effects: Förbättringar av effektivitet kan ibland leda till ökad konsumtion eftersom sparade resurser och pengar kan användas till mer av samma konsumtion eller andra resurskrävande aktiviteter. Tex man kör mer bil i en elektrisk variant pga upplevs som grön.
Problemöverföring: Teknologiska lösningar för att lösa ett miljöproblem kan ibland skapa nya problem eller förvärra befintliga. Till exempel kan produktionen av elbilar öka efterfrågan på sällsynta metaller som litium och kobolt. (Tips lyssna till Olivia Lazard Ted Talk - The blind spots of the green energy transition)
Underskattad påverkan av tjänster: Tjänster har en betydande miljöpåverkan, även om de inte producerar fysiska varor. Tjänsteekonomin är beroende av den materiella ekonomin och bidrar till dess miljöpåverkan.
Begränsad potential för återvinning: Återvinningsgraden är låg och kräver fortfarande mycket energi och nya råmaterial. Återvinning kan inte ensam tillgodose behoven för en växande materiell ekonomi. (Här börjar man också mer och mer prata saknaden av arbetskraft och experter för att kunna återvinna allt det som vi redan har) . Tex. så återvinns i dagsläget bara 1% av textil och 10% av plast till nya produkter (Naturvårdsverket).
Otillräcklig och felaktig teknologisk utveckling: Teknologiska framsteg fokuserar inte alltid på de mest viktiga aspekterna för ekologisk hållbarhet. De kan också vara otillräckligt genomgripande och inte snabba nog för att möjliggöra tillräcklig decoupleing från miljöpåverkan.
Kostnadsöverföring genom internationell handel: I vissa fall verkar det som om miljöpåverkan minskar i ett land, men det kan vara en illusion eftersom miljöpåverkan i själva verket har flyttats till andra länder genom internationell handel och produktionsoffsetter. Detta sätter tvivel på möjligheten till konsekvent decoupeling i framtiden. (Det är detta som tex skedde till en stor del när Sveriges territoriella utsläpp minskade (och som jag blev irriterad över i denna undersökning)
Men ska vi inte investera i ny teknik, den gröna omställningen då?
Det här är en oerhörd knepig grej där vi måste ha flera tankar i huvudet samtidigt.
Ja, vi behöver göra stora investeringar i fossilfria alternativ, i nya material, i saker som sänker våra utsläpp snabbt och stort genom våra industrier. Stora chunks of omställning som ger en markant omställning - helst i förrgår..
Ja, det kommer innebära stora målkonflikter. Så vad skapar “nya lösningar på gamla problem för nya problem?” Och vi kan inte bara fokusera på utsläpp. Men vi behöver prata om det. Vad innebär mineraler från konfliktområden, öppna gruvor på samernas mark, vad innebär det med gifter och biologisk mångfald? Vi sitter i den här skiten för att vi inte tänkt på dessa saker innan. För att vi har kört på och tänkt att det löser sig under tiden (eller bara inte varit lukrativt) Och för att vi cementerat beteenden genom subventioner och pengar. När vi väl satsar är det enormt svårt att göra om. Ska vi göra något nytt så behöver det finnas med i ekvationen. Transparens är key. Det här upplever jag är den absolut största blind-spoten just nu.
Men, vi behöver också prata mängd och syfte. Vad ska det nya vi produceras användas till? Skapar vi nya material till saker vi inte behöver i en framtid som är radikal förändrad? När vi inte har tid så kanske vi behöver hoppa över vissa steg? Hade varit intressant att se en officell framtidsanalys av dessa företag kopplad till både ipcc och de projektioner som nu sker - vad skulle vi egentligen behöva ha batterier till eller grönt stål? Är bilar ens med på den kartan då?
Vi tittar ofta på att skapa nya lösningar istället för att modifiera det vi redan har? Varför pratar vi så lite om tex. energibesparingar? Jag satt i en panel med Spotify för någon månad sen och vi pratade om poddar med forskning och klimatfokus. Det är såklart svårt att få folk att lyssna på sådant. Så det bollades tankar om kan man göra krim- klimatpoddar för att få folk att lyssna eftersom det är så poppis att lyssna på just krim. Allt det är spännande men den bästa lösningen för metakrisen borde kanske vara att ta bort Joe Rogan från plattformen (som spär på fake news, intervjuar utan att ha koll på fakta osv.) H&M exemplet igen. Mängden är problemet och det måste minska med 75% hos dem för att ens vara i närheten av hållbara - inga material eller grön produktion, concious Collections i världen kan lösa den ekvationen. Så bland alla tekniksatsningar - vad är det vi inte tänker på?
“It’s not just misinformation – but it’s misinformation from Joe. His tone implies that young people who take the vaccine are pussies. And by this stage, after listening to him for hours and hours and hours, I like him (and I am starting to speak like him). I think he’s cool and funny. And if he says people who take vaccines are pussies then that has an effect.
Part of the unique danger and disappointment of Rogan spreading misinformation is that he is so trusted by so many listeners. The guy is super sticky. Listeners are with him for three hours at a stretch. They get to really know him and value his opinions. This is a type of power in the media we’ve not seen for a very long time. And of course, with great power comes great responsibility.” The Guardian
Att ha med sig: Varje litet kilo räknas + urgency
Att erkänna agency (det jag gör spelar roll) + urgency (det måste hända nu) gör att vi också tar andra slags beslut:
Varje kg utsläpp vi inte släpper ut betyder något och utsläppen ser inga landsgränser. Så det spelar ingen roll om det sker i Sverige eller Kina. Vi kan inte fastna i beteenden som rör individen men vi behöver också syna företags beteende och syfte.
Här kommer ofta en slags konteringstänkagande in som bla Maria Wolrath lyfte så bra i sitt sommarprat. Man sopsorterar ordentligt och tycker då man kan flyga. Men det sker också hos människor som investerar xxx antal miljoner i ett projekt och tycker då att de kan leva på som vanligt, flyga, shoppa , pga att de gör så mycket for “the cause”. Men en vanlig semesterfirare i Sverige blir ju en privatjetsåkare för någon som aldrig åker flygplan i ett fattigare land. Jag menar bara att det vi “har råd med” utsläppsmäsdigt just nu är ju våra grundläggande behov. Tyvärr inte mycket mer än så.Vi kan inte vänta med att ställa om. Kan inte vänta på att våra kompisar, politiker, företag eller någon annan ska göra det. Vi kan inte fastna i frågan vem ska göra det eftersom allt hör ihop. Vi behöver jobba på alla fronter samtidigt. Det är enorma utmaningar på lite tid. Och det du gör smittar av sig på andra. Både om det är business as usual eller bra saker.
OBS! Att det måste gå fort ger också upphov till konflikt och frustration. Ibland måste poletten trilla ner för folk för att förändras medan andra som redan tagit klivet (inkl. mig själv blir frustrerade för det går för långsamt).
Här vill jag igen poängtera - vi har bara radikala framtider framför oss.
Så vad tänker ni är detta en bra grund att hålla i bakhuvudet innan vi rusar vidare framåt?
Delight - hitta glädje i de små tingen.
Kanske en klyscha men behöver detta just nu när nyheterna bara blir mörkare och mörkare…
Här är iallfall en väldigt fin text om just delight från Ask Polly som normalt brukar vara en väldigt fin frågespalt men som denna vecka skriver egna erfarenheter bara:
”What this means, from day to day, is that I’m committed to showing up for things that feel mostly pointless. And I’m committed to looking for delight there, even when I have a bad attitude or I really don’t care that much.”
📺 : 3 x RomCom på TV:
Flatshare på SVTPlay (engelsk, mysig, typisk RomCom och hon har fina kläder)
Starstruck HBO 3de säsongen ute (trailer). Rose Matafeo som spelar huvudrollen har skrivit serien som är som en bakvänd struligare Notting Hill med mycket mer humor. Tack för påminnelsen Paulina!
Lessons in Chemistry Apple+ (trailer) har premier I veckan. Jag har läst boken som inte är klassisk RomCom men ändå feelgood. Med Brie Larsen i huvudrollen. Handlar mer om Female exponering kanske. Tycker boken var smart hoppas samma för serien.
⚽️ Hittade först delight i Beckham på Netflix. Jag menar han var ju pretty good minst sagt på att spela boll. Grät när han gick av plan för sista gången. Och fick en annan positiv bild av Posh. Men i en klassisk framgångssaga accepterar vi att fotbollspappor och tränare verkar vara yttersta svin och ganska hemska människor. Tänk på alla andra som inte lyckas… så undrar vi varför det finns så mycket toxic masculinity? 🤷🏻♀️
You're wearing Walmart khakis. Your mom hates you. You're sloppy you don't even match. Reclaim your virginity”
Ok, den här har några månader på nacken men letade upp den för ett projekt jag gör och kan inte sluta titta. Den gör mig beyond glad varje gång jag ser den! Short: en Washingtonbo cyklar ner och hecklar supremacists tillbaka på ett ypperligt sätt!
Ha en delightful vecka!
Kanske ses vi på föreläsningen jag kör i Kista Kyrka imorgon kväll 19.00? (for free!) Ska channel min intre “Hot Priest”
Puss och kram
Isabelle
Ni kan höra av er genom att svara på detta mejl
annars Instagram @isabellemcallister eller Linkedin
Jag moderera och föreläser också om omställning och transformation. Här hittar ni olika omdömen och idéer!
Tack 🙏🏼 Och extra plus att du tipsade om Starstruck, plöjde den förra veckan och det var precis vad jag behövde. Mitt i allt 🥴