#20 Även högerextrema idioter tycker orcher är onda.

Är du säker på att du står på rätt sida av historien?

Aug 25, 2023

Ganska ofta när jag läser nyheterna, tittar på tv eller följer något i sociala medier så undrar jag om jag är med i en sekt, utan att veta om det? ÄR det jag som har blivit galen eller är det business as usual världen som är så långt ifrån bollen att man pratar om saker som är helt betydelselösa i det större sammanhanget? Flera gånger i veckan går jag tillbaka till rapporter och annat från kända institutioner, forskare och tänkare för att förvissa mig om att jag är på rätt spår. Och jag tror att det är viktigt att hela tiden checka sig själv och sina källor. Bekräftelsebias, filterbubblor, ideologi, identitet osv. det finns många trollhåll att trilla ner i!

För som titeln säger så tror väl ingen trumpanhängare, q-anonare, klimatförnekare, Djurgårdare eller högerextrem att de hejar på det felaktiga laget?

En annan del i detta är också att världens problem är så komplexa att det är omöjligt att hänga med och ha koll i flera led. Men kanske måste vi ändå försöka?

Jag startade ju detta nyhetsbrev för att (med betoning på) just försöka sätta nyheter eller saker jag lästa om i ett större perspektiv. För varje sak vi rapporterar om, som vi tillverkar eller gör som just nu inte har ett större syfte innebär att vi kommer längre ifrån och suddar ut den viktiga omställningen som behövs göras.

Samtidigt är vi bara människor och hur lever vi i allt detta? Utan att bli galna?

Denna vecka:

Ett par undersökningar som känns mer som confirmation bias redan från början?
Det är viktigt att framtidsspana och vi behöver det mer än någonsin men vad händer när vi bara rapporterar om random coola grejer? Tex. framtidens bilar el. gröna städer utan arbetare.
Olika typer av förnekelse, hur ser det ut? ÄR man förnekare om man inte agerar?
Taylor och hennes Swifties påverkan på ekonomin.

“Det är en medial sjuka i vår tid av massiv desinformation, som Trumpåren och sociala medier bidragit till, att reducera allt till en ”debatt”. Mediers uppgift är inte bara att ”guida” eller ”balansera” mellan olika inlägg. Det är att fungera som organ för kunskap, så att medborgaren lättare kan verka i demokratin.”

Peter Wolodarski, DN 20/8 ang Lena Anderssson Climate gate
+
Jonathan Jeppson satte förhoppningsvis spiken i denna L.A kista med denna text i Aftonbladet.

Att vara där diskussionen är eller var den bör vara?

Kanske kallas det populism? Eller öppnar vi upp för samtal genom att vara där diskussionen är?

Programmet Extra Ekstrand hade premiär i veckan SVT mer Erik Ekstrand (min gamla kollega från Maxat). Första avsnittet heter Klimathotet. Och programmet säger att: “Erik vill ta reda på så mycket som möjligt om ämnen där det inte finns någon egentlig sanning” . Jag såg programmet och ja det finns forskare och klimatkunniga som berättar forskning och fakta. Erik försöker nyfiket, roligt och neutralt att ge alla en chans att berätta sina historier. Och en “konventionellt charmig” klimatförnekare på YouTube få också väldigt mycket tid. Nedan ser ni ett utdrag ur en artikel i veckan där projektledaren hos SVT fått uttala sig efter vad ETC kallar en kritikerstorm (betalvägg) mot programmet:

Jag hittade även en flashbacktråd där många var väldigt arga på Erik för att han nu var “klimatvurmare och att “SVT är i maskopi med klimatmuppar”. Så alla sidor verkar arga på programmet. Och då undrar jag - är detta ett sätt att “öppna upp en debatt - för att inte stå och puckla på varandra” eller gör man just det - bara öppnar upp men leder ingen vart? Hade det inte varit bättre att tex diskutera olika former av aktivism och vad som leder oss vidare snarare än att ställa en klimatförnekare mot “extrema” aktivister? Eller pratat med en klimatforskare med insyn i en bredare frågeställning och en grön omställningsentrepenör för att höra deras pro’s and cons. Eller föräldrar som tycker att de gör sina barn en tjänst genom att flyga dem på en resa till solen mot en familj som väljer att inte flyga, med mer ett öppet slags samtal. Nu blir det ju att programmet ifrågasätter själva grundfaktan - “har vi en klimatkris” snarare än olika sätt att ta oss ann den och komma vidare.

Det handlar väl också om att det inte görs så många program om klimat och miljö och när man sen gör det så är faktan öppen för tolkning.

Olika typer av förnekelse

Hade äran att leda ett samtal under Greentopia med forskaren från Chalmers, Martin Hultman som studerar klimatförnekare och förnekelse. Häromdagen så skrev han ett väldigt bra text i DN - Den förödande förnekelsen har många ansikten där han väver in egen forskning med böcker om förnekelse. Jag tycker att det hjälper att titta just på vad för slags förnekelse jag stöter på - för att på så sätt se hur jag kan möta den. Ur texten:

I sin bok ”States of denial” skapar Cohen ett klassificeringsschema med tre former av förnekelse.
Den första är bokstavlig förnekelse: att säga att någonting inte sker (att jorden inte alls håller på att hettas upp eller att det inte har något med människan att göra). Den andra är tolkningsförnekelse vilket innebär att omtolka det som sker så att det tappar sin relevans (klimatkrisen finns inte i Sverige). Den tredje formen av förnekelse, som jag själv översatt till responsförnekelse, är kanske den mest utbredda och samtidigt mest osynliggjorda. Här handlar det inte om att förneka den vetenskapliga kunskapen, utan hur den ska bemötas. Responsförnekelsen ligger i att en individ, institution eller stat inte agerar fullt ut trots att kunskapen erkänns. Det kan ha en rad orsaker: överdriven teknikoptimism, likgiltighet, målkonflikter, ideologi, motstående intressen med mera.

tyckte också detta är intressant:

”agerandet hos så kallade bystanders: de åskådare, förbipasserande eller närstående som ser och hör, men anstränger sig för att hålla informationen ifrån sig. I dag har vi inte fullt ut lärt oss hantera de kulturella verktyg som behövs för att ifrågasätta en fossildriven livsstil som har etablerats i generationer. De vi har är framför allt konstruerade för att upprätthålla en planetförstörande livsstil. Därmed möjliggör verktygen i dag att hålla kunskapen om klimatkrisen på avstånd och känslorna av skuld och osäkerhet nedtryckta. I vår kultur och vårt förhållande till varandra ser vi till att inte låta klimatkrisen tränga fram.”

Hultman forskar och bruka prata om olika slags maskulinitetsnormer inom förnekelse som jag nog behöver gå in djupare på en annan gång.

Hur vi vinklar frågorna blir avgörande för vad vi får för svar - vi kan inte titta på siffror utan kontext.

Samma tema men andra exempel. Under sommaren så har det kommit ut två olika undersökningar om vad vi svenskar tänker om omställning och klimatet. Jag upplever dock att båda är högst problematiska.

Fossilfritt Sverige släppte en undersökning där man lyfte att många missuppfattar omställningen - att de har en pessimistisk bild, att det är dyrt och går åt fel håll. Det blev en vända med många intervjuer i media som jag tycker är lyfta ur sitt sammanhang. Här kan man läsa undersökningen i detalj. En intervju i Svt med Svante Axelsson och en i DN. Man säger alltså att många inte vet att vi sänkt de territoriella utsläppen med ca 30% sedan 90-talet och att man gissar att det blir väldigt mycket dyrare att ställa om än vad det faktiskt kommer bli. Självklart så är dessa saker i grunden bra. Men vi behöver lyfta att de utsläppen vi sänkt är de lågt hängande frukterna (lite som att säga att vi bantat 200gr), att konsumtionsutsläppen inte är medräknade (vi har flyttat utsläppen till andra länder).

Och att säga att det inte är dyrt när de flesta höginkomsttagare inte är beredda på att betala ett par kronor mer för ekologisk mat eller att bensinen aldrig varit så billig kopplat till vad vi tjänar men vi tar ändå bort reduktionsplikt och annat. Då måste vi ju prata om det också? Vad är dyrt?

Samt att folk svarar att man tror att man kommer få det sämre. Men vad jämför man det då med? Att vi behöver ändra våra vanor för att ha en planet att leva på? Definiera sämre? Jag är för att lyfta positiva saker men det måste ju göras på rätt sätt.
Novus har dessutom gjort en klimatrapport och ställt frågor tex, “Påverkar Kina klimatet mer än Sverige” det är ju en väldigt ledande fråga och egentligen oväsentlig. Det är väl självklart att Kina har större utsläpp om det är ett mycket större land? Men vi ligger väldigt nära varandra när man tittar på konsumtion per capita (OWiD. - SVD lyfter sedan undersökningen med vinkel på att SD ser klimatet som en mer global fråga. Här kan man läsa en intressant twittertråd via Novus VD som känns minst sagt vinklad men med bra svar och påpekande i kommentarsfältet. Klimatfrågan måste återigen bort från att vara en åsiktsfråga.
- Ännu ett lager på detta är när SVDs ledare använder de båda undersökningarna och tweakar dem för att röra i grytan och försöker säga att “vi har inga problem - vi är bäst i klassen redan” med texten “Nästan alla svenskar är klimatförnekare” men lyfter inte ens konsumtion - det svenskar gör utomlands, i texten.

Att lyfta blicken även vid framtidsspaningar

Vi har för lite framtidsspaningar. Och de som kommer ut är ofta väldigt futuristiska Det är höga hus med extremt mycket odlingar, inga bilar och få men glada människor det som tydligen kallas biophilic ecotopia. Ser väldigt trevligt ut. Fick mig dock en tankeställare när jag läste detta inlägg på linkedin Den handlar om vikten av att i framtidsbilderna också rita in människor som tar hand om de gröna städerna (ni vet hur trädgårdar är - behövs någon som jobbar mest hela tiden) och att det krävs inte bara nya jobb men nya värderingar för det. Helt nya samhällssystem. Hur ser sådan gröna stöder ut när det regnar? När det är snö? Att vi behöver prata om att städerna då blir mycket fuktigare, kommer bli mer djur och vad innebär det? Inte som något negativt men att idéerna snarare hamnar väldigt långt borta från där vi är nu.

Det får mig att tänka när jag skrev om Protopia här. Alltså inte dystopia eller utopia utan när det är lite som nu men ändå annorlunda. Jag tänker nog just nu tyvärr framtiden mer som serien the Last of Us, lite kämpigt sådär men utan zombies.

Framtidens bilar - vad körs det på, vem kör dem, kan de flyga? Delar vi på bilarna? Judith Wolst gör en väldigt bra sammanfattning här via sin blogg (läs bloggen mkt bra). Man blir sjukt pepp! Teknikens framfart! Älskar hennes spaningar så detta är inte en sågning eller mothugg utan snarar en vidarespaning på detta.

Om vi skulle byta ut alla bilar mot elbilar så får vi inte producera fler antal bilar än nu för det finns inte mineraler till batterier till det. (men i denna biltakt är vi på väg mot en miljard fler personbilar el, eller ej fram till 2040!!)
Och även om vi skulle köra på “bra” soppa så måste bilåkandet ändå minska med 40%.
Lägg till tillväxtproblemet och vi har nästa problem - nämligen när vi blir effektivare så kör vi mer och större bilar och producerar fler.
Och vem kommer att ha råd med alla dessa futuristiska bilar? Norrmännen? Som är superrika pga deras olja?

ÄR det realistiskt eller cementerar vi normen med att vi kan fortsätta som vanligt men byta ut något tekniskt element? När vi nu också ser alla som försöker ta sig fram genom vatten bland alla översvämningar så undrar jag om framtidens bil snarare är en amfibiebil? Och om vi nu ska ha helt gröna städer utan bilar. Var ställer vi de bilarna vi ev behöver? Och hur kommer vi till dem med katter och packning? Det är kul att prata om framtidens bilar för det är konkret och spännande, efterlyser dock också rent allmänt fler spaningar om tex. cyklar, båtpendling, framtidens tåg och samåkning.

Till sist:

Om Taylor swift’s turné var en ekonomi så skulle den vara större än 50 länder! Intressant text i Time Magazine om alla delar som påverkas av att Taylor och hennes Swifties kommer till stan. (dock inte ett ord om hållbarhet och hennes footprint) Från merch, till turism till att köpa friendship bracelets pga hon nämner det i en sång, till att paljetter sålt slut överallt + är dåligt för miljön. (Kan man inte ens få njuta av undergången in style alltså? Darn) Hon är också den kändisen som åker mest privatplan (rolig meme-tråd här.). Hon delar iallfall med sig lite av pengarna.

Vore spännande om hon släppte en hållbarhetsrapport som Coldplay precis har gjort efter sin turné och släppt på deras hemsida (de har minskat sina utsläpp med 47% samt låter publiken vara en del av lösningen).

Tack för denna vecka och trevlig helg!

P&K

Isabelle